Utrikes

Här marscherar anhöriga till minne av offren för ”Blodiga söndagen”

Uppdaterad
Publicerad

Det har gått 50 år sedan 13 demonstranter sköts ihjäl av brittiska soldater i nordirländska staden Londonderry. På söndagen marscherade människor till minne av dem som dog i vad som gått till historien som ”den blodiga söndagen”.

Under en medborgarrättsmarsch den 30 januari 1972 sköt brittiska fallskärmssoldater ihjäl 13 obeväpnade demonstranter i den katolskt präglade stadsdelen Bogside i Nordirlands näst största stad Derry, som officiellt heter Londonderry.

De 13 som sköts ihjäl var i tonårs- och 20-årsåldern och ytterligare en person avled senare på sjukhus.

På söndagen hedrades minnet av dem som fick sätta livet till under ”Blodiga söndagen”. Hundratals personer, däribland familj och släkt till dem som dog, vandrade tillsammans gen om Londonderry.

– Det är viktigt för oss att resten av världen ser vad de gjorde mot oss den dagen, säger William Nash som bevittnade sin då 19-åriga kusin skjutas till döds.

Händelsen betraktas som startpunkten för upptrappningen av den blodiga Nordirlandskonflikten som krävde tusentals liv.

– Rättvisa skipas först när fallskärmsjägarna ställs inför rätta för mord, säger Michael Roach som deltog i marschen.

Den brittiska regeringen planerar just nu ett lagförslag som sätter stopp för åtal kopplade till den blodiga konflikten i Nordirland. Förslaget kommer att omfatta alla händelser som kan kopplas till konflikten som brukar kallas för ”The troubles”.

Bakgrund: Konflikten i Nordirland

Nordirland är en del av Storbritannien och styrdes fram till 1972 av en protestantisk majoritet som diskriminerade den katolska befolkningen. När en fredlig medborgarrättsrörelse i slutet av 1960-talet började kräva lika rättigheter för katoliker möttes deras krav av våld från protestanter som såg sin maktställning hotad.

Det utlöste en våldsspiral där Irländska republikanska armén (IRA), som slogs för ett enat Irland, och protestantiska halvmilitära grupper, som ville behålla banden till Storbritannien, gjorde sig skyldiga till blodiga attentat. Omkring 3 700 människor miste livet i den drygt 30 år långa våldsamma perioden, som brukar kallas för ”The troubles”.

Ett fredsavtal slöts 1998 och steg för steg har livet i Nordirland normaliserats, även om våldet inte har försvunnit helt. Alla problem kunde inte lösas och fredsprocessen har varit kantad av kriser.

Storbritanniens komplicerade utträde ur EU har väckt farhågor om att konflikten ska blossa upp igen, eftersom den öppna gränsen mellan Nordirland och Irland påverkas.

Källa: Landguiden

 (TT)

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.