29-åriga journalisten Lyra McKee sköts till döds under kravaller i Londonderry. Foto: TT

57-årig kvinna gripen för mord på journalist – New IRA tar på sig skulden

Uppdaterad
Publicerad

En 57-årig kvinna har gripits för mordet på den nordirländska journalisten Lyra McKee, rapporterar Reuters. Samtidigt tar den paramilitära gruppen New IRA på sig dådet.

Det var i torsdags som de nordirländska frilansjournalisten Lyra McKee, 29, sköts till döds i samband med att hon rapporterade om kravaller som brutit ut i staden Londonderry i nordvästra Nordirland.

Nu rapporterar The Irish News att den paramilitära organisationen New IRA, som inte accepterar fredsavtalet från 1998 och kräver att Nordirland och Irland förenas, på sig mordet. Enligt tidningen ska den person som avlossade det dödande skottet, som träffade Lyra McKee i huvudet, ha siktat på polisen men missat.

Gripen med stöd av antiterrorlag

”Under en attack mot fienden blev Lyra McKee tragiskt dödad när hon stod bredvid fiendestyrkorna. IRA vill sända en total och uppriktig ursäkt till hennes partner, familj och vänner”, skriver gruppen i ett uttalande, där man också anklagar polisen för att ha provocerat fram kravallerna.

Samtidigt rapporterar Reuters att en 57-årig kvinna nu har gripits för mordet. Gripandet har skett med stöd av antiterrorlagstiftning.

Bakgrund: Konflikten om Nordirland

På 1600-talet koloniserade den engelska kronan Irlands nordligaste del, Ulster, med engelska och skotska protestanter för att minska risken för uppror från de katolska irländarna.

Under den irländska självständighetsrörelsen var Ulster djupt splittrat mellan katolska nationalister/republikaner å ena sidan och protestantiska lojalister/unionister å den andra. När merparten av ön blev självständig 1922 kom de sex mest protestantiskt dominerade av Ulsters nio grevskap att kvarstå under brittiskt styre, med namnet Nordirland.

Motsättningarna i norr exploderade på 1960-talet i upplopp och våldsamheter. På båda sidor fanns militanta terrorrörelser som använde sig av mord och bombdåd. Totalt har över 3 600 personer dödats och tiotusentals blivit skadade.

I det så kallade Långfredagsavtalet 1998 enades Nordirlands olika politiska grupper samt Storbritanniens och Irlands regeringar om förhållandena för en maktdelning. Det innebär bland annat att gränsen ska hållas öppen och att invånarna i nord fritt får välja om de vill vara irländska eller brittiska medborgare eller både och. Nordirland har samtidigt rätt att bryta sig ut och ansluta sig till republiken Irland, om det godkänns i folkomröstningar på båda sidor om gränsen.

Under 2000-talet har såväl republikanska IRA som lojalistiska grupper som UVF och UDA officiellt lagt ned sina vapen. Spänningarna är dock fortsatt starka.

Befolkningsmässigt är i dag en förskjutning på gång, som förmodligen runt år 2020 ger en katolsk majoritet i Nordirland för första gången sedan 1600-talet.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.