På morgonen den 16 juli 1945 trädde USA in i atomåldern. Då genomfördes världens första kärnvapenprov i öknen i delstaten New Mexico i USA.
Bomben fick kodnamnet Trinity.
Knappt en månad senare släppte ett amerikanskt bombflygplan atombomben ”Little Boy” över staden Hiroshima. Några dagar senaren släpptes ”Fat Man” över staden Nagasaki.
Enligt Japans utrikesdepartement finns inga exakta dödstal. Men de har tidigare uppskattats till 210 000 människor. Det är enda gångerna kärnvapen använts i krig.
Stopp i decennier
USA har genomfört drygt 1 000 kärnvapenprov sedan 1945, men de stoppades tillfälligt 1992 efter Sovjetunionens upplösning. Då införde USA ett moratorium – en fördröjning.
Men i maj 2020 blev det stor uppståndelse då amerikanska medier uppgav att USA överväger att återuppta kärnvapenproven. Nu säger Donald Trump att USA inte har sådana planer.
”Sedan 1992 har vi respekterat moratoriet på sådana prov och förlitat oss på den teknisk-vetenskapliga expertisen i vårt vapenkomplex för att försäkra att vår avskräckande förmåga är säker, trygg och effektiv” säger Donald Trump i ett skriftligt meddelande på torsdagen och fortsätter:
”Vi står vid vårt ord och håller fast vid moratoriet, även om Ryssland utfört kärnvapenexperiment som producerat kärnladdningar, och trots farhågor att Kina gjort detsamma.”
Enorma satsningar
Däremot satsar USA mellan 1,2 till 1,7 biljoner dollar de närmaste 30 åren för att modernisera sina kärnvapen, enligt tidigare uppgifter från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri.
”För att fortsatt skydda USA:s vitala säkerhetsintressen har jag gett min administration i uppgift att vitalisera och modernisera USA:s säkerhetskomplex gällande kärnvapen för att vidmakthålla en trovärdig avskräckningseffekt” säger Trump i uttalandet på torsdagen.
USA kan även sätta in kärnvapen mot storskaliga cyberattacker, vilket framgår av USA:s Nuclear Posture Review 2018.
Policyn är en fortsättning på en modernisering av USA:s kärnvapenstyrkor som tidigare presidenten Barack Obama inledde.