Med en tygkasse fylld med verktyg går 77-åriga Irmela Mensah-Schramm längs gatorna i Berlins förorter. Med ögon som en hök, letar hon efter klotter och klistermärken som sprider hat, rasism och antisemitism – för att sedan ta bort dem. Det har hon gjort i över 40 år.
– Jag är född 1945. Jag kan inte påverka det som hände före dess men jag kan göra något för det som sker därefter. Varje människa kan göra något, för sånt här ska inte tolereras, säger hon.
Antalet brott kopplat till konflikten har ökat
Brandbombs-attacken mot en synagoga i Berlin är ett av de grövsta av de 3 700 brott – varav 680 misstänkts vara antisemitiska hatbrott – som anmälts i landet sedan Hamas terrorattack mot Israel. Sedan dess är Berlins synagogor omgärdade av kravallstaket och vakande poliser dygnet runt.
Utvecklingen har lett till att den politiska debatten nu handlar mest om att motverka antisemitismen hos invandrade muslimer i landet.
”Farligt att koppla det till invandrare”
Uffa Jensen, professor på Berlins tekniska universitet, är en av de som påstår att politiker fokuserar på fel sak, då han menar att man avleder uppmärksamheten från den urtyska antisemitismen i samhället.
– Att koppla det verkliga problemet till invandrare är farligt. För det är inte så att brotten och de antisemitiska attackerna, propagandan, har upphört från högerextremismen. Tvärtom under veckorna före Hamas attack såg vi stigande siffror. Där såg vi även att våldpotentialen är fortfarande hög.
Aktivisten Irmela är av liknande åsikt. Detta särskilt då hon i årtionden har sett, suddat ut, skrapat bort och sprejat över judehat som klottrats av personer – framför allt från den nynazistiska miljön.
– Av bara klistermärken har jag skrapat bort 94 563 stycken. De är nog irriterade på mig.
Se SVT:s Europakorrespondent följa med den 77-åriga aktivisten när hon rensar Berlins gator på antisemitiska och rasistiska klotter, i klippet ovan.