Det blev alltså det konservativa partiet Ny demokrati som blev störst. Det får därmed en bonus på 50 mandat av de 300 i Greklands parlament. Det gör att det kan bilda en regering med socialisterna, som gick tillbaka ytterligare jämfört med förra valet.

Båda partierna är i princip villiga att acceptera de sparvillkor som Grekland accepterade när de fick 240 miljarder euro i stöd från eurozonen och EU. Men de säger att de vill förhandla om villkoren – bland annat att åtgärderna ska genomföras på längre tid.

Förlänger

Som ett brev på posten kom en reaktion från Berlin och den tyska regeringen. Den har hittills envetet hävdat att avtalet måste uppfyllas.

Nu sade utrikesministern Guido Westerwelle att man till exempel kan tänka sig att låta grekerna genomföra åtgärderna på längre tid än avtalet stipulerar.

Djävulen i detaljerna

Det verkar alltså just nu som om åtstramningspolitikens ivrigaste förespråkare – Tyskland – och de partier som skulle kunna bilda en koalitionsregering drar åt samma håll.

Men djävulen gömmer sig som bekant i detaljerna och vi är inte säkra på om tyskar och greker menar samma sak. Även inom regeringen kan det komma till stridigheter om hur man ska formulera de ändringar man vill göra.

Nya besparingar

Det handlar om att diskutera hur pensioner ska sänkas, hur offentliganställda ska sparkas och en rad oerhört känsliga frågor som den andra hälften av grekiska folket är emot.

Det är nämligen – trots medgivandena från Berlin – sådana frågor som den nya regeringen måste ta ställning till. När den samlas måste en av de första åtgärderna bli att besluta om cirka 11 miljarder euro i nya besparingar.

Accepterar åtstramningar

Detta kan leda till slitningar. Och frågan blir alltså hur länge regeringen kan hålla samman, påfrestningarna blir enorma.

De konservativas seger visar dock att en stor del av grekerna trots allt är villiga att acceptera åtstramningar, även om de inte vill ha dem på just det sätt som hittills har praktiserats.

Problemen kvarstår

Så frågan om hur det hela ska omsättas i praktisk politik är fortfarande ett stort problem, både för grekerna och för de övriga länderna inom eurozonen. Men det ser ut som om eurozonen har fått en viss andhämtningspaus.

Men problemen kvarstår, för Grekland och för eurozonen. Fler kriser kan väntas. Men budskapet från detta val blev att man vill både behålla eurozonen och acceptera en sparpolitik.