Walelasoetxeige Bandeiras händer efter att hon tagit i de förkolnade trädstammarna. Foto: SVT

”Amazonas närmar sig brytpunkt där hela ekosystemet förändras för alltid”

Uppdaterad
Publicerad
Krönika ·

Händerna färgas svarta när hon känner på de förkolnade trädstammarna. Walelasoetxeige Bandeira – en ung kvinna från ursprungsfolket Paitér Suruí – visar mig konsekvenserna av årets intensiva bränder i Amazonas.

Tigran Feiler

Korrespondent, Latinamerika

Det är bara någon vecka sedan elden förvandlade det här skogspartiet till en livlös jordskorpa men redan skjuter saftiga gröna skott upp som spjut ur den brända marken.

Amazonas livskraft gör att regnskogen snabbt återhämtar sig efter en katastrof. Eller? Det är i alla fall ett perspektiv som är lätt att anamma när du tittar på Amazonas med otränad blick.

”Närmar sig en brytpunkt”

Men vetenskapen ger en annan bild. Och den är skrämmande. Amazonas närmar sig en brytpunkt där hela ekosystemet förändras för alltid. Hittills beräknas omkring 15-17 procent av världens största regnskog ha skövlats. Enligt forskarna går smärtgränsen någonstans vid 20-25 procent. Då kan inte Amazonas producera det vatten som krävs för att ekosystemet ska fungera och regnskogen förvandlas till savann, stepp och öken.

I en färsk studie från brasilianska forskare kopplade till FN:s klimatpanel IPCC dras slutsatsen att Amazonas redan förlorat uppemot 50 procent av sin kapacitet att återvinna vatten. Forskarna jämför regnskogens tillstånd med en sjuk kropp där hjärtat inte längre orkar pumpa blod till hela organismen.

Om balansen i Amazonas rubbas för gott kommer det att få dramatiska konsekvenser för klimat och miljö i Sydamerika. Och i hela världen. Floder, molntäcke och havsströmmar skulle förändras och en stor del av den ekologiska mångfald som saknar motstycke på vår jord skulle gå förlorad.

Här i delstaten Rondonia i nordvästra Brasilien går gränsen mellan jordbruk och regnskog. Det är en gräns i ständig rörelse där nybyggare äter sig allt djupare in i Amazonas.

Kolonisationen av Amazonas tog verklig fart på 1970-talet under militärregeringen. Amazonas skulle befolkas och integreras ekonomiskt med resten av Brasilien. 1972 invigdes den transamazoniska motorvägen – 4 000 kilometer lång skar den rakt genom Amazonas från öst till väst. Och från den transamazoniska motorvägen drogs sedan nya vägar in i regnskogen.

En vildmark med enorma rikedomar

Brasilien är ett av världens mest ojämlika länder. En procent av befolkningen äger 50 procent av den odlingsbara jorden. I ett samhälle där den sociala hierarkin förblivit intakt över decennier och sekler har Amazonas varit ventilen som förhindrat tryckkokaren från att explodera.

Jordlösa fattigbönder har fått möjlighet att söka lyckan i Amazonas – en till synes oändlig vildmark som vilar på enorma rikedomar i form av guld, mineraler och ädelträ.

Nu växer medvetenheten om att Amazonas faktiskt inte kan exploateras hur som helst. Att även det mest vitala kan dö. Växter och djur försvinner från regnskogen. Och även de folkgrupper som levt där i tusentals år hotas.

Walelasoetxeige Bandeira tillhör en ny generation från ursprungsbefolkningen. Hon bor i delstatshuvudstaden Porto Velho och läser till jurist på universitetet. Men hon kallar fortfarande Amazonas för sitt hem och ser med förskräckelse en framtid där regnskogen inte längre kan överleva. ”Människorna kommer att ångra sig men då är det redan för sent”, säger hon.

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.