Under hösten 2017 flydde hundratusentals rohingyer från Burma till Bangladesh. Enligt Amnesty brändes många av deras byar i Rakhine i Burma ner och resterna har sedan jämnats med marken med schaktmaskiner.

Amnesty bygger sin rapport på uppgifter från ögonvittnen och analyser av satellitbilder.

– Det vi ser i Rakhine är landrofferi i en dramatisk skala från militärens sida. Nya militärbaser byggs för att hysa samma säkerhetsstyrkor som har begått brott mot mänskligheten mot rohingyerna, säger Tirana Hassan, chef för Amnestys internationella krishantering, i rapporten ”Remaking Rakhine State”.

Svårare att återvända

Hon framhåller att detta får rohingyers möjlighet att återvända till Burma på ett säkert, frivilligt och värdigt sätt att framstå som allt mer avlägsen.

Även om våldet i Rakhine har minskat, så anser Amnesty att kampanjen för att driva bort rohingyer från deras hemland – och förhindra att de återvänder – fortsätter i nya former.

Skogar och annan växlighet som omgav byarna har också förstörts, vilket enligt Amnesty väcker farhågor om att de burmesiska myndigheterna förstör bevis på brott som begåtts mot rohingyer, vilket i sin tur kan bli ett hinder för framtida brottsutredningar. Enligt Amnesty har detta skett på bara några månader.

Minst tre nya militärbaser uppförs i norra Rakhine, visar satellitbilder. Två finns i Maungdaw Township och en i Buthidaung Township.

Flyktingcenter med stängsel

Satellitbilder visar också att nya flyktingcenter, som ska ta emot rohingyer som återvänder från Bangladesh, omges av säkerhetsstängsel och ligger tätt intill områden med stor närvaro av militär och gränsvakter. Amnesty befarar att burmesiska myndigheter planerar att inhysa rohingyer i dessa center för en längre tid och inskränka deras rörelsefrihet.

Amnesty har också dokumenterat plundring och förstörelse av rohingyers bostäder och moskéer i norra Rakhine, enligt rapporten.