– Vi ser ett tydligt mönster i Europa och är allvarligt oroade att rättsstatens grundläggande principer är hotade, säger Madelaine Seidlitz, folkrättsjurist på Amnestys svenska sektion, till SVT Nyheter.

Terrordåden som skakat Frankrike, Belgien och Tyskland den senaste tiden har lett till lagstiftning som kringgår rättssystemen med utökade befogenheter för polis och säkerhetstjänster, hävdar människorättsorganisationen.

”Anti-terrorlagar har fått rättsstaterna att vittra sönder, yttrandefriheten har kringskurits och människor utsätts för okontrollerad statlig övervakning. Följden har blivit särskilt allvarlig för utlänningar och religiösa och etniska minoriteter”, skriver Amnesty i sin rapport. 

– Efter en serie avskyvärda attacker från Paris till Berlin har regeringar infört oproportionerliga och diskriminerande lagar, säger Amnestys Europachef, John Dalhuisen. 

I Ungern kan regeringen med snabbinförda undantagslagar förbjuda folksamlingar, begränsa människors rörelsefrihet och frysa tillgångar. I Frankrike har undantagstillståndet förlängts fem gånger och myndigheterna kan nu lättare förbjuda demonstrationer och utföra husrannsakningar.

I Polen har nya definitioner av terrorbrott införts. En person som förlorat sina ID-handlingar utomlands kan anklagas för terrorbrott, berättas i rapporten. 

Är det inte nödvändigt för stater att snabbt kunna agera med undantagslagar i kampen mot terrorismen?

– Vi försvarar inte terrorismen och tycker att säkerhetstjänster ska finnas men det måste gå att upprätthålla ett rättssäkert system, säger Madelaine Seidlitz på svenska Amnesty. 

– Svepande formuleringar har fått till följd att personer med synligt annat ursprung eller annan religion misstänkliggörs på lösa grunder, säger hon.

I rapporten har lagändringar i 14 länder inom EU undersökts under två års tid. Den omfattar Österrike, Belgien, Bulgarien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Ungern, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Slovakien, Spanien och Storbritannien.