Rika privatpersoner och företag är två grupper som kommer att behöva betala för att rädda klimatet under 2019 och framåt, skriver SVT:s utrikeskommentator Erika Bjerström. Foto: Kin Cheung

Analys: De måste betala om klimatet ska räddas

Publicerad

ANALYS · Den mest brännande frågan för 2019: Vem ska betala för att rädda klimatet? Det mest populära svaret är företag och höginkomsttagare. Men nästa år står världen inför en lågkonjunktur. Sociala revolter som franska gula västarna hotar sprida sig. Istället visar Kanada vägen med en koldioxidåterbäring.

Erika Bjerström, utrikeskommentator

Erika Bjerström

Utrikeskommentator

En forskare i klimaträttvisa vid amerikanska Columbia University berättar en häpnadsväckande historia. En rysk oligark med familj landar i Marocko och ska ut med sin lyxjakt. Men när privatplanet landat upptäcker mamman att hon glömt babylarmet hemma i Moskva.

Planet flyger tillbaka till Moskva, tur och retur, för att hämta babylarmet. Utsläppen för den flygresan motsvarar 49 ton koldioxid, lika mycket koldioxid som en svensk släpper ut under fem år.

Rika står för hälften av utsläppen

Enligt Oxfam International står tio procent av världens rikaste för hälften av de globala koldioxidutsläppen. Exemplet ställer en av 2019 års mest brännande frågor i blixtbelysning: vem ska betala för klimatkrisen? Hur ska det ske på ett rättvist sätt?

Den växande proteströrelsen med gula västarna i Frankrike visar hur det går när fattiga drabbas av lika höga miljöskatter som rika. Det betraktas som oacceptabelt. Om inte politiker lyckas hitta rättvisa sätt att fördela bördorna för att rädda klimatet, kommer de sociala klyftorna vidgas ännu mer.

Tekniksskiften för tre biljoner om året – i 30 år

Bland den växande skaran forskare som studerar klimaträttvisa är svaret att företag och de allra rikaste måste ta det största ansvaret. Företagen måste stå för de nyinvesteringar som krävs för att gå från fossila energisystem till gröna energikällor.

Det handlar om omfattande teknikskiften som kommer att kosta ofattbara tre biljoner dollar om året – i 30 år. Så mycket måste världen investera i nya energiformer för att undkomma en global uppvärmning på över 1,5 grad, enligt FN:s klimatpanel IPCC i sin rapport från oktober 2018.

Dessa omfattande skiften kommer inte att ske av sig självt. De goda nyheterna är att det redan investeras 2,4 biljoner dollar årligen i de gamla, fossila energisystemen. De pengarna måste dirigeras om och flöda in i den gröna sektorn, som fortfarande brottas med stora trovärdighetsproblem. Det största är att det är svårt lagra förnyelsebar energi.

Politiker lägger enorma förhoppningar på näringslivet. När Sveriges riksdag beslöt att Sverige ska vara fossilfritt 2045 sade klimatminister Isabella Lövin att ”Nu vet de (företagen) vad som gäller och kan börja investera och planera för att ner utsläppen”. Företagen tar i varierande grad ett klimatansvar, SSAB och Cementa utvecklar fossilfria produktionsmetoder men först till 2040.

Lågkonjunktur kan bromsa investeringar

Men vad politikerna inte räknat med att den stundande lågkonjunkturen. Världsekonomin bromsar in, både IMF och Svenska Konjunkturinstitutet har skrivit ner prognoserna för 2019. Donald Trumps handelskrig med Kina börjar få återverkningar.

Ett okontrollerat brexit kommer ytterligare att försämra de ekonomiska utsikterna i Europa. Näringslivet, som av både klimatforskare och politiker pekas ut som en nyckelspelare när det gäller att lösa klimatkrisen, kommer inte att kunna göra de nyinvesteringar som krävs för att transformera energisektorn.

På sin höjd kan investeringar som leder till kostnadsbesparingar komma ifråga. Nationalekonomer pekar på att grön energiomställning är en lönsam bransch på sikt men i dåliga tider handlar det om att överleva.

Kanadensisk lösning får uppmärksamhet

Än så länge finns inte de företag som frivilligt minskar sin vinst eller aktieutdelning för att istället investera i klimatomställning. Däremot har Shell nyligen beslutat sig för att koppla företagets mätbara koldioxidminskningar till sina chefers årsbonusar.

Så hur ska man se till att oligarken som skickar hem sin privatjet till Moskva efter babylarmet eller höginkomsttagaren som flyger till sitt sommarställe i Frankrike varje månad faktiskt betalar mer? Mångas blickar riktas just nu mot Kanada.

Där införs om några månader en koldioxidskatt som bland annat kommer innebära höjda bensinpriser. Men för att göra det mer socialt rättvist och accepterat inför också regeringen en CO2-återbäring. Checken kommer hem i brevlådan och alla får samma belopp. Cirka 3 000 kronor. Man räknar att för cirka 70 procent av alla medborgare kommer återbäringen vara större än den nya koldioxidskatten. Därmed den socialt rättvis, menar kanadensiska regeringen.

Ska göra konsumenter medvetna om livsstil

Tanken är att koldioxidåterbäringen ska motivera den som är storkonsument att bli medveten om sin livsstil och ändra sig och konsumera mindre. Resten av skatteintäkterna ska gå tillbaka till skolor, sjukhus och andra ekonomiskt utsatta institutioner.

Men företagen betalar fullt ut.

Det här, menar många, är framtiden, om utsläppen ska kunna pressas tillbaka och att det sker på ett socialt inkluderande sätt. Nu kommer dessutom en lågkonjunktur emellan. Det ökar pressen på politiker att motivera medborgare och företag.

Annars sprider sig gula västarnas protester.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.