För några dagar sen var jag i Gaza. Spåren efter striderna i maj är högst påtagliga. Men många som bor i den lilla kustremsan har tyvärr tvingats bli vana. Gazas tonåringar upplevde sin fjärde väpnade konflikt. 

Vad tände gnistan? 

Det började med ett inställt palestinskt val på Västbanken som gjorde många palestinier frustrerade i slutet av april. 

Sedan kom ett domstolsbeslut om vräkningar av palestinska familjer i Sheik Jarrah i Östra Jerusalem i början av maj. Enligt beslutet kunde familjerna vräkas eftersom man menar att marken tillhört judiska familjer innan kriget 1948.

Det skapade kraftiga protester vid bland annat Al Aqsa-moskén som ligger mitt på Tempelberget i Jerusalem och när israelisk polis stormade dessa var den sista brandfacklan tänd. 

Befann sig i ett inferno

Gazaborna kunde bara följa allt på distans. Men strax därpå befann de sig själva mitt i ett inferno.

Hamas som är terrorstämplade och styr i Gaza började skjuta raketer mot Israel som en reaktion på oroligheterna i Jerusalem. Israel svarade med intensiva flyganfall i Gazaremsan, enligt egen uppgift enbart riktade mot militära mål.

Mer än 250 personer dog i Gaza. En fjärdedel var barn. Av Hamas raketer dog 13 israeler. Den 21 maj kom båda sidor överens om eldupphör. Båda sidor utropar sig som segrare. 

Måste återvända till vardag

I Gaza bor två miljoner invånare. Redan före den uppblossade konflikten i maj var livet här svårt.

Nu ska man ytterligare en gång återvända till det som är vardag och normalt. Men har man mist större delen av sin familj spelar det ingen roll om man är luttrad som Gazabo. Inget blir sig likt igen – alla är förlorare.