I den judiska stadsdelen Villa Crespo i Argentinas huvudstad Buenos Aires trängs nu kosherprodukterna med venezolanska specialiteter i delikatessbutikernas skyltfönster. Och Argentina är långt ifrån ensamt. Gatubilden i Latinamerika har förändrats dramatiskt under de senaste åren.
Möter venezolaner överallt
Plötsligt hörs melodisk venezolansk dialekt i alla regionens storstäder. Jag har mött venezolaner som restaurangpersonal i Chile, frisörer i Mexiko, snabbmatsbud i Colombia, gatuförsäljare i Peru och taxichaufförer i Argentina.
För de latinamerikanska länderna innebär den omfattande migrationen stora utmaningar. Först en helt ny självbild för länder som haft större vana av att se den egna befolkningen lämna än att ta emot invandrare.
Och sedan stora påfrestningar för samhällen som saknar viktig erfarenhet och nödvändiga institutioner och som redan har stora problem med fattigdom och sociala klyftor. Men migrationen medför också ekonomiska möjligheter i form av hundratusentals unga i arbetsför ålder – många välutbildade.
Maduro stärker sitt grepp
Venezuela börjar 2020 med större politisk stabilitet än under 2019. President Maduro har konsoliderat sitt grepp om makten efter att oppositionsledaren Guaidó misslyckats med att vända militären mot regeringen. Oppositionen är åter splittrad och luften har gått ur gatuprotesterna.
Även den ekonomiska situationen har stabiliserats något och den mest akuta varubristen tycks vara över. Men samtidigt har det skett en snabb dollarisering av den venezolanska ekonomin. Alla tänkbara produkter finns nu tillgängliga – åtminstone i huvudstaden Caracas – men det krävs dollar. Fram växer ett nytt klassamhälle där tillgången till hårdvaluta är den tydliga skiljelinjen.
Ekonomin ligger i spillror
Och stabiliteten är relativ. Den venezolanska ekonomin ligger i spillror efter år av misskötsel, korruption och sanktioner från USA. Samtidigt faller infrastrukturen samman. 2020 beräknas bli det sjunde året på raken som Venezuelas ekonomi krymper – sedan Maduro kom till makten har den totala minskningen varit över 70 procent.
Det finns i dagsläget ingenting som tyder på att migrationen från Venezuela skulle avta. Alla venezolaner i exil som jag talat med drömmer om att få dit släktingar som blivit kvar i hemlandet. Och den allt större venezolanska närvaron i regionen skapar nätverk som gör det lättare för nya migranter – alla har en partner, släkting eller vän som lämnat landet och kan hjälpa till med värdefulla tips och kontakter.
Drömmer om bättre liv
Och även om Maduro i dagsläget sitter säkert i presidentpalatset kan det svänga snabbt. Inte minst på den internationella arenan. I Venezuela växer spekulationerna efter drönarattacken mot den iranska toppmilitären Soleimani. Skulle Trump vara beredd att göra ett liknande angrepp mot den venezolanska regeringen?
En växande grupp exilvenezolaner i Florida vill se hårdare tag mot Maduro och det går inte att bortse från att de utgör en viktig väljargrupp under ett valår där en seger i Florida kan bli avgörande för Trumps möjligheter att bli omvald.
För vanliga venezolaner lär det vara fortsatt svårt att motstå drömmen om ett bättre liv i utlandet och möjligheten att skicka hem värdefulla dollar till nära och kära. Och för president Maduro kan utvandringen paradoxalt nog vara goda nyheter – färre ungdomar som kan protestera på Venezuelas gator och fler dollar i omlopp som håller missnöjet i schack.