EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen lägger fram sin ”gröna giv” för klimatneutralitet i EU år 2050. Foto: Francisco Seco/AP/TT

Analys: ”Historiskt klimatbeslut – bråk med Kina att vänta”

Uppdaterad
Publicerad

ANALYS · EU:s historiska klimatdeal skickar en stark ekonomisk signal som kommer att skynda på framväxten av grön teknik. Det kan också ge de globala klimatförhandlingarna ny energi. Men Polen väljer att ställa sig utanför och kommer ta bra betalt för att ge upp sin kolindustri.

Erika Bjerström, utrikeskommentator

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Europa ska bli den första koldioxidneutrala världsdelen och det ska ske inom 30 år. Kritikerna pekar redan på att den gröna given kommer försent och är för vag. Enligt FN:s klimatpanel IPCC måste koldioxidutsläppen upphöra senast 2035, men ett sådant beslut var inte politiskt möjligt. Beslutet är inte desto mindre historiskt och väntas stimulera tillväxten av gröna energilösningar. 

Nu ska varje ekonomisk investering omprövas i ljuset av det klimatnödläge som bland annat utlysts av EU-parlamentet.

Kontroversiella subventioner ska upphöra

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen kan nu börja skissa på att EU:s gröna giv blir till en bindande lag. Planen innebär ett grönt infrastruktur- och energiprogram som i sin tur väntas stimulera tillväxten av gröna energilösningar. EU-ländernas kontroversiella subventioner till olje- och kolindustrin ska upphöra. Den gröna given omfattar av alltifrån gemensamma regler för återvinning till vägavgifter till slut på gratis tilldelning av utsläppsrätter till flyget.

EU skärper i sin gröna giv målen för 2030, ett årtal som blir en kontrollstation. Till dess ska utsläppen ha sjunkit med 50-55 procent. Det tidigare målet låg på 40 procent.

Polen tänker ta bra betalt

Men Polen, som till 80 procent är beroende av kolkraft, tänker ta bra betalt för att gå med på beslutet. De blockerade inte beslutet men ställde sig utanför och vill ha till 2070 på sig för att bli koldioxidneutralt. Polen kräver 578 miljarder euro av Europeiska Investeringsbanken i projektpengar för att ge upp sin kolindustri.

De vill också ha ett betydande tillskott av de 100 miljarder euro som EU beslöt att anslå för att klara en rättvis omställning, och mildra stöten för de distrikt som kommer tvingas ge upp jobben i kolgruvorna. Polens vägran att ansluta kommer tas upp igen på EU-toppmötet i juni.

Det är ovanligt att EU:s stats-och regeringschefer på det här sättet tillkännager ett beslut utan att alla medlemsländer är eniga. Det är ett mått på desperationen från EU-ledarna som med sitt beslut vill ge en vitamininjektion åt de blodfattiga klimatförhandlingarna i Madrid, förhandlingar som just nu går i cirklar.

En viktig signal

Att EU fattar beslutet om att blir koldioxidneutrala är en viktig signal till utvecklingsländer vars stenhårda krav är att det rika Europa tar täten i den energiomställning som nu krävs i ljuset av klimatkrisen. Ansvaret vilar extra tungt på Europas axlar sedan USA valde att checka ut från klimatförhandlingarna. EU:s beslut ökar också chanserna att nästa globala klimattoppmöte i Glasgow november 2020 kan ta nödvändiga steg och skärpa Parisavtalets löften om utsläppsminskningar.

Nu väntar en rad tuffa förhandlingar. Tjeckien, Polen och Ungern kräver att EU öppnar upp för kärnkraft, att den ska klassas som förnyelsebar energikälla och därmed bli del av den nya, gröna energimixen i EU. Kravet stöds av Frankrike.

EU-kommissionens måste också definiera vad en grön investering egentligen är. Och hur ska man skydda europeiska företag? De måste redan betala för sina koldioxidutsläpp under EU:s gemensamma handel med utsläppsrätter, något deras kinesiska konkurrenter slipper.

Nu måste europeiska företag dessutom investera i ny teknik för att klara att bli fossilfria. Men Ursula van der Leyen har flaggat för att införa koldioxidtullar.

Länder som kan tillverka billigare varor för att de struntar i att ta klimatansvar ska straffas med högre importavgifter. Det kommer inte Kina, Indien, Vietnam och andra länder med export till Europa att acceptera stillatigande.

De politiska och ekonomiska skiljelinjerna skärps i ljuset av klimatkrisen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.