Utbrottet befinner sig i ett kritiskt läge men går ännu inte att jämföra med den stora sars-epidemi som skördade 800 människoliv under åren 2002–2003, och påverkade Kina och övriga Asien under lång tid, inte minst ekonomiskt på grund av minskad turism, till exempel.
Redan för en vecka sedan började ryktena snurra på Weibo, Kinas motsvarighet till Twitter, om att myndigheterna i staden Wuhan försökt undanhålla antalet smittade från allmänheten. De officiella siffrorna kunde helt enkelt inte stämma, sa anonyma ögonvittnen i 11-miljonersstaden. Wuhan sägs vara sars-smittans epicentrum.
En miljard resor väntas
Under veckan som gått har fler och fler insjuknat i Wuhan. Den stora matmarknaden har stängts och sanerats, och flygplatser och tågstationer har börjat screena alla resenärer för smittan. Personer med hög feber stoppas från att resa ut ur staden. Åtgärden anses som särskilt allvarlig i dessa dagar, då firandet av det kinesiska nyåret precis har inletts. Under firandet planeras uppemot en miljard resor såväl inom som till och från Kina.
I huvudstaden Peking, där än så länge bara få personer har diagnostiserats med smittan, har ansiktsmaskerna tagit slut i affärerna och skolor uppmanar sina elever att undvika folksamlingar. Den här gången tar man inga risker – ingen vill återuppleva en spridning av viruset som den i början av 00-talet.
Kinas regering har utsett en nationell ledningsgrupp ledd av premiärminister LI Keqiang, som ska koordinera insatserna mot smittspridningen.
Många minns sars
Många kineser minns fortfarande hur länge myndigheter försökte mörka sars-smittan 2002–2003. Men de minns också hur drastiska smittbegränsningsåtgärderna som infördes efter ett utbrott av svininfluensa (H1N1) år 2009 var, då myndigheterna införde masskarantän och långtgående reseförbud för de smittade.
Och sannolikt har man lärt sig av läxan från bägge epidemier. Den politiska vinsten för Kinas högste ledare XI Jinping kan bli stor om han denna gång visar både kineserna och omvärlden att man tar smittan på allvar och omedelbart genomför lämpliga åtgärder som begränsar spridningen, istället för att som traditionen bjuder begränsa all information som kan skapa oro hos folket.
Xi Jinping inser sannolikt att det å ena sida inte längre går att kontrollera informationsflödet på samma sätt som förr, eftersom så gott som alla invånare i dag har tillgång till smartphones och sociala medier, å andra sidan att det också kan innebära enorma propagandavinster för honom och regeringen att de är öppna med smittans utveckling. Det vill säga öppna med information som också kan skapa oro.