Evo Morales avgång har lämnat ett stort maktvakuum i Bolivia. Foto: Enzo De Luca/AP/TT

Analys: ”Svårt att kalla det något annat än en kupp”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Efter veckor av protester har Bolivias president Evo Morales meddelat sin avgång. SVT:s Latinamerikakorrespondent Tigran Feiler svarar på fem frågor om situationen i Bolivia efter beskedet.

Tigran Feiler

Korrespondent, Latinamerika

Varför avgår Evo Morales nu?

Trycket mot Morales har ökat succesivt efter hans ifrågasatta valseger 20 oktober. Oppositionen anklagar presidenten för valfusk och efter valet har Bolivia skakats av omfattande protester. Missnöjet går tillbaka till 2016 när Morales förlorade en folkomröstning om att möjliggöra en fjärde mandatperiod som president. Efter valförlusten gav högsta domstolen ändå Morales grönt ljus att kandidera igen vilket väckte ilska hos många bolivianer. Under söndagen blev händelseutvecklingen dramatisk. Det började med att de amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS underkände valresultatet. Då valde presidenten att utlysa nyval men kort därefter uppmanade militären Morales att avgå vilket han gjorde med förklaringen att han ville undvika ett blodbad.

Vad händer härnäst?

Bolivia befinner sig i ett maktvakuum. Presidenten har avgått, även vicepresidenten har avgått och ordförandena för båda kamrarna i kongressen likaså. Vice ordföranden i senaten – oppositionspolitikern Jeanine Áñez – säger sig vara redo att ta över tills nyval hålls. Men formellt kan hon tillträda först när kongressen godkänt Morales avgång. Och det är hans socialistparti som har majoritet i båda kamrarna. Det ryktas även om en arresteringsorder mot Morales som tros gömma sig bland anhängare på landsbygden. Och videor i sociala medier visar hur hans hem plundras. Samtidigt har borgmästare och guvernörer från regeringspartiet tvingats att avgå och ordföranden för valdomstolen gripits och visats upp i tv av polisen.

Militären uppmanade presidenten att avgå. Är det en statskupp?

Det är svårt att kalla det för något annat än en kupp när det är militären som tvingar en president att avgå. Och det sker efter att Morales gått med på nyval och att reformera valmyndigheten. Dessutom tvingas han lämna makten innan han avslutat sin nuvarande mandatperiod som han valdes till 2014 och som löper ut först nästa år. Samtidigt är det tydligt att Morales trotsat folkviljan när han gick emot resultatet i folkomröstningen och kandiderade till en fjärde mandatperiod. Och enligt OAS förekom en rad oegentligheter i valet 20 oktober. Det kan alltså röra sig om både valfusk och statskupp. Vad som är bortom allt tvivel är att militären nu spelar en mer aktiv roll än på länge i latinamerikansk politik. Och det väcker smärtsamma minnen i en världsdel som länge präglades av militärkupper.

Vad blir Morales eftermäle?

Morales kom till makten 2006 och har sedan dess helt ritat om den politiska kartan i Bolivia. Han kommer från en mycket fattig bakgrund och är landets första president från ursprungsbefolkningen som utgör majoritet i Bolivia men länge varit diskriminerad och marginaliserad. Ekonomiskt har Bolivia blomstrat under Morales – hög tillväxt och en välfylld statskassa som möjliggjort stora satsningar på sociala program. Fattigdom och arbetslöshet har halverats och analfabetism i princip utrotats. En ny medelklass har växt fram. Samtidigt har Morales urholkat maktdelningen i landet och klamrat sig fast vid presidentposten. Om Morales istället valt att avsluta sin tid som president efter tre mandatperioder och hittat en lämplig arvtagare i tid så hade han nog gått till historien som Bolivias mest framgångsrika president i modern tid och hans politiska projekt hade haft större chans att leva vidare.

Vad betyder händelseförloppet i Bolivia för resten av Latinamerika?

Latinamerika befinner sig i den mest turbulenta perioden på flera decennier. Och polariseringen mellan vänster- och högerregeringar ökar snabbt. Den senaste tiden har gatuprotesterna i Chile och frisläppandet av Brasiliens expresident Lula da Silva splittrat kontinenten. Den dramatiska utvecklingen i Bolivia innebär ny bensin på elden. Regionens statschefer har snabbt radat upp sig på olika sidor i konflikten. Socialistländerna Kuba och Venezuela – men även Mexiko och Argentinas nyvalda president – stöttar Morales och ser söndagens händelse som en illegal kupp. Samtidigt har konservativa regeringar – inte minst Bolsonaros Brasilien – välkomnat utvecklingen i Bolivia. Evo Morales är en av den latinamerikanska vänsterns främsta ledargestalter så hans framtid är oerhört ideologiskt laddad.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.