15 länder turas om att vara ordförande för i FN:s säkerhetsråd. Varje månad lämnas ordförandeklubban över till nästa land och nu har det blivit Rysslands tur. Att detta sker samtidigt som Ryssland för krig mot Ukraina visar på den politiska kris som drabbat FN, menar Engelbrekt.
– Att ett land som sitter i säkerhetsrådet permanent och har vetorätt åsidosätter principer för suveränitet och staters integritet är naturligtvis väldigt allvarligt. Det finns kanske inte något allvarligare exempel än det här historiskt. Det uttrycker en brist på respekt för hur FN fungerar, säger Kjell Engelbrekt.
”Kommer inte kunna göra mycket”
Enligt Engelbrekt är Rysslands ordförandepost främst en symbol för att FN är lamslaget – utrymmet för att utföra någonting är begränsat.
– Rent konkret så kan man inte göra så mycket trots att man är ordförande. Man kan inte blockera att frågor tas upp. Man kan inte helt stänga ner diskussioner, och man förväntas hålla en god ton i förahandlingarna. Arbetet kommer fungera ungefär som tidigare, säger han.
Bland annat planerar Ryssland att använda tiden till att hålla två debatter om ”effektiv multilateralism i mellanöstern” och en informationsträff om ”riskerna med brott mot regler för vapenexport”.
”Påverkar inte kriget”
FN har hittills inte haft en särskilt stark roll i relation till Rysslands krig mot Ukraina. Att kriget skulle påverkas av det ryska ordförandeskapet är uteslutet enligt Engelbrekt.
– Det är andra saker som spelar roll, som stormakternas och EU och Natos förhållningsätt. Och framför allt de militära styrkeförhållandena mellan Ryssland och Ukraina. Man kommer inte låta sig påverkas av ordförandeskapet, säger han.
Hör Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap berätta om det ryska ordförandeskapet i videon ovan.