Astiz finns med bland 295 före detta militärer och poliser som begärts häktade i en jätteprocess där 614 övergrepp under militärdiktaturen i Argentina på 1970-talet ingår.

Astiz sitter sedan tidigare bakom lås och bom i väntan på rättegången för mordet på journalisten och författaren Rodolfo Walsh. Han ska åtalas även i Italien, och har dömts i sin frånvaro för mord på två franska nunnor.

Knyts närmare mordet

Det som händer nu att Astiz knyts närmare just till mordet på Dagmar Hagelin. Åklagaren Eduardo Taiano presenterade en lista på 295 personer som misstänks ligga bakom 614 fall av kidnappningar, tortyr, mord och barnarov, däribland just mordet på Hagelin. Men Dagmars far Ragnar Hagelin tog emot beskedet med lugn.

-Det här är mest en juridisk teknikalitet. Astiz sitter ju redan häktad. Det som är nytt är att Dagmars namn nämns bland de fall som nu tas upp. Det är ju ett steg framåt, menar Ragnar Hagelin.

Gemensamt för alla som finns med på åklagarens lista är att de verkade på Marinens mekanikerskola (ESMA) i Buenos Aires. Åklagaren Taiano redogjorde i sin presentation i domstolen detaljerat för hur skolan fungerat som ett koncentrationsläger

Försvann 1977

Svensk-argentinskan Dagmar Hagelin greps på morgonen den 26 januari 1977 när hon skulle hälsa på väninna i en av Buenos Aires förorter. Väninnan hade gripits kvällen innan och den kommandogrupp Alfredo Astiz var chef för väntade i huset på att en annan politisk aktiv kvinna skulle komma dit.

När 17-åriga Dagmar ringde på tog de fel på person. Av vad som framkommit försökte Dagmar fly men sköts av Astiz och fördes sedan till marinens mekaniska skola (ESMA), en ryktbar tortyrcentral, där hon dog. Hennes kropp har aldrig återfunnits, men mycket talar för att hon liksom många andra kastats i havet efter att ha torterats till döds.

I flera intervjuer ska Astiz även ha skrutit med att han bar ansvaret för hennes död. Enligt regeringens beräkningar försvann 15.000 människor under militärjuntans regim.

Astiz som avskedades från marinen har granskades tillsammans med tusentalet kollegor. Men amnestilagen, som tvingades fram av militärrevolter, satte stopp för rättsliga straff från slutet av 1980-talet.

Även de främsta ledarna för militärjuntan som satt fängslade släpptes 1989 efter benådning av dåvarande presidenten Carlos Menem.