Utrikes

Foto: SVT Grafik

Många gisslan på hotell i Malis huvudstad

Uppdaterad
Publicerad

27 personer har hittats döda av FN:s fredsbevarande styrkor i Malis huvudstad Bamako på fredagen, efter att två beväpnade män stormade hotellet Radisson Blu och tog 170 personer som gisslan. Säkerhetsstyrkor har gått in på hotellet och men gärningsmän kämpar fortfarande tillbaka enligt Reuters.

Inledande rapporter från flera nyhetsbyråer sa att 80 personer fritogs och ytterligare 30 lyckades fly. Vittnen på plats berättade om kraftig skottlossning. Enligt Reuters evakuerades skadade civila från hotellet vid 17-tiden, men beväpnade jihadister ska fortfarande kämpa mot säkerhetsstyrkorna.

Hotellet har ofta många utländska gäster och gärningsmännen som beskrivs som jihadister ska enligt obekräftade uppgifter ha anlänt i en diplomatskyltad bil.

Explosioner hördes

Explosioner ska även ha hörts i anslutning till hotellet, och enligt uppgifter från säkerhetskällor genomfördes attacken av islamistiska extremister som skrikit ”Allahu Akbar” (Gud är större) när de gick till angrepp.

– Jag hörde dem säga på engelska ”Laddade du den?”, säger den guineanska sångaren Sékouba Bambino Diabaté, som fritogs i operationen, rapporterar TT.

Jihadistgrupp tar på sig attacken

En extrem jihadistgrupp ledd av den enögde terroristen Moktar Belmoktar tog först på sig terrordådet via Twitter. Senare skickade samma grupp en video med samma budskap till tv-kanalen Al-Jazeera.

Fredskonferens på hotellet

170 människor togs som gisslan under förmiddagen, varav 140 är gäster och 30 är personal på hotellet, uppger en talesperson för Carlson Rezidor group, som äger Radisson, enligt NBC News.

Enligt France Info är hotellet populärt bland utländska medborgare som bor i Mali, och även av utländsk militärer på besök i landet. Sajten uppger att en grupp bestående av medlemmar i en fransk kulturorganisation, en grupp franska piloter från antiterroristoperationen Barkhane, som pågått i området sedan 2014, samt en grupp imamer från regionen just nu ska ha samlats på hotellet för att diskutera fredsbevarande åtgärder.

Inga svenskar inblandade

Sverige bidrar till FN-insatsen Minusma i Mali med ett underrättelseförband på cirka 250 personer. Svenskarna, liksom många andra FN-förband, har sin bas i utkanten av Timbuktu, 70 mil nordost om huvudstaden Bamako.

– Inga svenska försvarsanställda är inblandade i den här situationen, säger Jesper Tengroth, pressekreterare vid Försvarsmakten, till TT.

Svenska utrikesdepartementet (UD) har i nuläget inga uppgifter om att andra svenskar är drabbade.

– Vår ambassad i Bamako följer händelseutvecklingen noga och försöker få fram information, säger Gabriel Wernstedt på UD:s presstjänst.

Många utländska medborgare

En källa nära den franske presidenten François Hollande uppgav att några av gisslan var fransmän, rapporterar Reuters.

Minst sex ur gisslan ska vara kineser, rapporterar den statskontrollerade nyhetsbyrån Nya Kina, medan tre turkiska medborgare ska ha lyckats fly. Indiens utrikesdepartement sa till AFP att Indiens ambassad bekräftat att 20 indier också var del av gisslan.

Fakta: Utvecklingen i Mali

Tuareg-rebeller, arabiska rörelser och islamistiska grupper – bland andra al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim) och Ansar al-Din – startade ett uppror i norra Mali 2011-2012. De drev ut Malis armé, delvis med vapen från Libyen sedan Muammar Gaddafis regim störtats där. Samtidigt genomfördes en statskupp som försvagade den maliska staten.

Norra Mali, som separatisterna kallar Azawad, har blivit ett laglöst område för smugglare och islamistgrupper, som kidnappat flera västerlänningar.

Franska trupper skickades till Mali i januari 2013 efter att rebeller hotat huvudstaden Bamako. Med hjälp av afrikanska styrkor återtogs de viktigaste städerna i norra Mali. Ännu finns en fransk styrka i området som bekämpar islamistgrupper i Mali.

FN:s nuvarande styrka, Minusma, ansvarar formellt för säkerheten i Mali sedan den 1 juli 2013, kort efter det att fredsplanen antogs. I Minusma ingår cirka 250 svenska soldater i ett underrättelseförband.

Den 20 juni i år skrevs ett fredsavtal under, men inte av de extrema islamisterna. Även efter undertecknandet har strider fortsatt, också mellan grupper som skrivit på. Det har också varit mycket svårt att få grupperna att enas om att ta steget in i det som fredsavtalet kallar DDR-fasen: avväpning och återintegrering.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.