Oskar Gröning ser yngre ut än sina 93 år, hans ansiktsdrag är vänliga, ögonen pigga. Den före detta medlemmen i Waffen-SS har själv berättat i ett flertal intervjuer om sin roll i förintelselägret Auschwitz.
Mellan 1942 och 1944 tog Gröning hand om och räknade mördade judars pengar, som han skickade till SS i Berlin. Han tjänstgjorde också som vakt när transporterna av nya fångar anlände lägret.
Medhjälp till 300.000 mord
Av det som tyska åklagare kallar juridisk-tekniska skäl rör Oskar Grönings åtal endast två månader av hans tid i Auschwitz; från maj till juli 1944, när 425.000 ungerska judar fördes till Auschwitz och merparten gasades ihjäl. Gröning står åtalad för medhjälp till mord i 300.000 fall.
Gröning har också väckt uppmärksamhet genom att stå upp och försvara historien mot förintelseförnekare.
”Jag såg krematorierna”
– Jag ser det som min uppgift nu, vid min ålder, att berätta om de saker jag upplevt, att stå upp mot förintelseförnekarna, sa Gröning i en BBC-dokumentär 2005. Jag såg krematorierna, fortsatte han.
Samtidigt har Oskar Gröning försökt förminska sina gärningar.
50 överlevare är målsägare
– Jag skulle beskriva min roll som en liten kugge i maskineriet, sa han i en intervju med tyska Der Spiegel 2005. Om man kan kalla det för skuld, då är jag skyldig.
Rättegången mot Gröning inleds den 21 april i staden Lüneburg. Ett 50-tal personer som överlevde förintelsen kommer att finnas med som målsägande vid förhandlingarna.
1.400 döda i dödsmarsch
Samtidigt har en förundersökning inletts mot en annan tidigare SS-vakt, 93-åriga Hilde Michnia, som misstänks för att ha medverkat i genomförandet av en dödsmarsch mellan två koncentrationsläger 1945, under vilken 1.400 personer dog.
Michnia, som tidigare hette Lisiewicz, avtjänade ett års fängelse efter andra världskriget för att i egenskap av koncentrationslägervakt ha misshandlat fångar som stulit mat. I en intervju med tyska Die Welt nyligen avfärdade Michnia rättegången 1945 som en skådeprocess, och hävdade att hon aldrig varit med om några övergrepp.
– Jag såg ingenting sådant, sa Michnia till tidningen. Allt sådant hände i en helt annan del av lägret, påstod hon vidare.
Anonyma hantlangare
De huvudansvariga för förintelsen dog antingen för egen hand, eller för bödelns, efter de rättegångar som följde på andra världskriget. Idag är det de anonyma hantlangarna som jagas, de vars tjänster möjliggjorde nazisternas massmord. Det handlar om vakter vid dödslägren, och om medlemmar av Einsatzgruppen, de mobila mordpatrullerna på östfronten.
Juridiska svårigheter
Det tyska rättsväsendet har kritiserats för att vara trögt när det gäller att ställa förintelsens medhjälpare inför rätta. Ingo Müller, tysk jurist och professor i straffrätt, säger till brittiska The Guardian att den juridiska svårigheten ligger i att definiera den personliga skulden.
– Försök att få SS-medlemmar dömda har misslyckats eftersom de inte kunnat kopplas till specifika mord, säger Müller. Att bara ha deltagit i förintelsen räcker inte, fortsätter han.
Den tyske historikern Andreas Eichmüller har beräknat att av de 6.500 SS-medlemmar som tjänstgjorde vid Auschwitz och överlevde kriget har endast 49 blivit dömda.