De konservativa politikerna, som har majoritet i senaten, gjorde gemensam sak med de gröna och oberoende senatorerna och röstade ned det regeringsförslag om dramatiska utsläppsminskningar som var tänkt att börja gälla från första juli 2011.
-Vi kommer att lägga fram förslaget på nytt före årets slut eftersom vi inte vill att landet åker till Köpenhamn utan möjlighet att nå våra mål, sade miljöminister Penny Wong.
De gröna vill se ännu hårdare miljökrav medan de konservativa är splittrade i frågan och vill skjuta upp planen till nästa år, efter klimatmötet i Köpenhamn – och när utfallet av USA:s debatt om utsläppsrätter är klar.
Världens högsta utsläpp
Australien är världens största kolexportör och är till 80 procent beroende av kol för sin egen elproduktion. Till följd av kolanvändningen har Australien de högsta utsläppen per invånare i den industrialiserade världen, fem gånger högre per person än Kina.
Premiärministern har utlovat att utsläppen ska minskas med mellan 5 och 25 procent fram till 2020. Den högre siffran blir aktuell om en global överenskommelse för att ersätta Kyotoprotokollet kan nås.
Om senaten avvisar lagförslaget en andra gång inom tre månader får Kevin Rudd, som ligger bra till i opinionsmätningarna, en anledning att tidigarelägga det val som ska hållas i slutet av 2010. Valet kan komma att domineras av miljöfrågan.
Äventyrar framtiden
Premiärministern sade på torsdagen att nederlaget för hans plan för utsläppsrätter ”allvarligt äventyrar Australiens framtid när det gäller klimatförändringar”.
Enligt forskare står Australien – världens torraste kontinent – inför en snabb ökning av den klimatorsakade uppvärmningen.
”Osäkerheten kring lagen om koldioxidutsläpp fördröjer nödvändiga investeringar för att möta Australiens basförsörjning av el och fördröjer investeringar i teknologi som minskar Australiens utsläpp”, hävdar Origin Energy, som levererar gas och el till mer än tre miljoner hem och företag i Australien, Nya Zeeland och Stilla havsområdet.
Kraftbolagen räds en fortsatt osäkerhet kring miljöplanen – som beräknas kosta motsvarande 72 miljarder kronor – och varnar för att det kan uppstå en energikris om resolutionen inte antas snart.
TT