När EU 2006 fattade beslut om det så kallade datalagrinsdirektivet, var syftet att åstadkomma en bättre brottsbekämpning och att kunna förhindra brott. Detta genom att spara och analysera trafikuppgifter som en person lämnar efter sig när hon eller han använder internet och mobiltelefon.
Ej förenligt med grundläggande rättigheter
Nu konstaterar dock EU-domstolens advokat att direktivet inte är förenligt med EU:s stadga om grundläggande rättigheter.
Detta eftersom det innebär ett alltför stort ingrepp i den personliga integriteten då den insamlade datan: ”Gör det möjligt att skapa sig en sann och uttömmande bild av stora delar av en persons privata liv”.
Piratpartiet utropar seger
”En seger för oss och en pinsamhet för EU-kommissionär Cecilia Malmström”, konstaterar EU-parlamentsledamoten Christian Engström (PP) i ett uttalande.
Han säger vidare att: ”Det var inte så länge sedan EU-kommissionär Cecilia Malmström tvingade Sverige att betala böter i mångmiljonklassen för att vi inte gjort direktivet till svensk lag så snabbt som kommissionen ville.”
Även parlamentskollegan Kent Johansson (C) är inne i liknande tankebanor.
”Jag hoppas att detta är spiken i kistan för datalagringsdirektivet. Det måste göras om totalt eller slängas i papperskorgen. Dagens besked är ett viktigt steg mot en seger för oss som slår vakt om den personliga integriteten”, skriver Johansson i ett uttalande.
Omarbetning väntar
Generaladvokaten föreslår nu att EU bör få ”rimlig tid” på sig att anpassa lagstiftningen för att göra den förenlig med de grundläggande rättigheterna – något som redan pågår, enligt Cecilia Malmströms officielle talesman Michele Cercone.
– Vi brukar inte kommentera generaladvokatens åsikter så jag tänker inte göra det. Däremot är ni förmodligen medvetna om att vi utvärderade datalagringsdirektivet 2011. Utvärderingen pekade på att det finns behov av att förbättra direktivet, särskilt vad gäller för vilka ändamål uppgifterna kan användas till, rättsskipande myndigheters tillgång till uppgifterna och hur länge uppgifterna ska lagras, sade Cercone vid kommissionens dagliga presskonferens på torsdagen.
Enligt Cercone är dock revisionen kopplad till vad som sker med den pågående reformen av EU:s dataskyddsdirektiv och en uppdatering av det så kallade e-privatlivsdirektivet – men också till vad EU-domstolen till sist beslutar.
Frågan om direktivets utformning och om myndigheters skyldighet att radera lagrade uppgifter i efterhand ska nu avgöras av EU-domstolen.