Träskutans tvåtaktare tuffar på uppför Jamunafloden. På andra sidan gränsen, i Indien, byter Jamuna namn till Brahmaputra. Det är världens fjärde längsta flod. Och längre kanske den inte blir, men faktiskt bredare. I en allt snabbare takt dessutom.

– Atlantis, säger Azijul Haque på fördäck och pekar rakt ned i floden.

”Floden äter upp oss”

Han syftar förstås på Platons mytologiska örike som försvann i djupet. Azijul Haque är lokal chef för Vattenmyndigheten. Han berättar att det för bara ett par år sen låg ett par byar på den plats vi är nu. I dag är allt täckt av floden.

– Floden håller på att äta upp oss här. Vi gör vad vi kan för att hejda den men den ligger alltid stegen före, säger Haque uppgivet.

Om floden blir bredare försvinner land. Mark där människor förut levde är idag flodbotten. Erosionen gör att tiotusentals familjer varje år mister allt. Redan nu fylls stor-städernas slumområden av miljöflyktingar. Bangladesh är byggt på ett väldigt floddelta, och därför vant vid översvämningar. Men väderförändringarna, med bland annat kraftigare monsuner, har drastiskt förvärrat situationen för miljontals bangladeshier som lever intill vatten.

Förstärkningsarbeten av flod-bankar pågår runtom i landet. Men det är både tidskrävande och dyrt. Inom hundra år riskerar en fjärdedel av Bangladesh att ha lagts under vatten, tiotals miljoner människor ha drivits bort från hem och mark. Men redan inom de två närmaste decennierna räknar klimatforskaren Ainun Nishat i Dhaka med en storskalig flykt av människor från flod-områdena.

– Även om det inte är så jättelika områden som drabbas berörs ändå oerhört många människor eftersom Bangladesh är en av de mest tätbefolkade platserna i världen, säger Nishat.

Torka

Erosionen är inte Bangladeshs enda problem. Vatten från de smältande glaciärerna i Himalaya i norr rinner ned i Bangladeshs floder och skapar både översvämningar och paradoxalt nog torka. Sediment i smält-vattnet täpper till flöden och får floder att ändra riktning. De norra delarna av landet har drabbats av torka och människor tvingas överge sin jordbruksmark. Parallellt hotas kusten i söder på sikt av stigande havs-vattennivåer. Skövling av mangroveskogar innebär att naturliga skydd försvinner och salt havsvatten riskerar att svämma in över land och ödelägga odlingsmark och hem för ytterligare miljontals människor.

Bangladesh släpper bara ut en liten bråkdel av de samlade växthusgaserna, det fattiga landet betalar desto mer för andras utsläpp.

Per Anders Engler

utrikesreporter SVT

nyligen hemkommen från Bangladesh