I hårda ordalag och faktiska åtgärder har Trump tagit upp kampen mot Kina. Av alla de tvisteämnen som existerar länderna emellan, har han framför allt bitit sig fast i USA:s handelsunderskott, de ofördelaktiga konkurrensvillkoren för amerikanska företag i Kina samt hur kineserna olovligen lägger vantarna på amerikansk teknologi.
Han har startat handelskrig genom att införa strafftullar på kinesiska varor, begränsat investeringar både till och från Kina, samt svartlistat en rad företag på den amerikanska marknaden — mest omskriven är synen på telekomjätten Huawei som en potentiell spion för den kinesiska regimen.
”Vår man i Washington”
Trots en formell nedtrappning av konflikten i januari 2020 är det fortfarande krigstillstånd i handelsutbytet. Efter Obamas presidentskap, då samarbete i klimatfrågan prioriterades över allt annat och provocerande frågor undveks, borde Trump ha framstått som en mardröm för kineserna och hans nyliga valförlust firats i Peking. Så är troligen inte fallet.
I kinesiska sociala medier har Trump ibland skämtsamt kallats “vår man i Washington”. Det anknyter till bilden av Trump som en president som har kört USA:s internationella anseende i botten samtidigt som handelskriget slagit hårdare mot USA självt än mot Kina.
En illa sedd och lynnig motståndare som föredrar symbolisk kaxighet framför effektiva strategier och underminerar sin egen bas — det går att hantera. Men vad kommer nu?
Kina inte överst på Bidens lista
Kina lär inte stå överst på Bidens göra-lista; coronapandemin, dess svåra ekonomiska följder och den aggressiva politiska polariseringen är alla inhemska pågående kriser att hantera. I en intervju i New York Times sade han dels att han inte tänkte göra några brådstörtade förändringar gällande faktiska åtgärder utan skaffa sig en god överblick, dels att han ser alliansbyggande som nyckeln i utrikespolitiken, inte minst i förhållande till Kina.
Det innebär att han inte omedelbart tänker ändra strafftullar eller andra restriktioner i utbytet, men också att han vill rehabilitera och stärka samarbete med andra stater som Australien, Canada, EU, givetvis, men också länder i regionen som Japan, Indien och Filippinerna blir viktiga spelare i en sådan laguppställning.
USA och stora delar av det internationella samfundet var nog redo för en hårdare linje mot Kina då det finns fler heta frågor att driva: Hong Kongs självbestämmande, mänskliga rättigheter för uigurerna i Xinjiang, Kinas militarisering och anspråk i Sydkinesiska havet samt ambitionen att införliva Taiwan.
Om dessa ämnen återkommer i internationellt samstämmiga påtryckningar får den kinesiska ledningen anledning att förhålla sig annat än avfärdande.
Trump må ha sparkat in portarna till arenan, men Biden kan komma att leda en betydligt effektivare trupp in på planen.