När kriget i Bosnien-Hercegovina avslutades 1995 skapades ett tredelat presidentskap. En representant för bosnienserberna, en för bosnienkroaterna och en för den muslimska gruppen, bosniakerna, fick dela på ledarskapet. Tanken var att modellen skulle ena de olika folkgrupperna, som stridit mot varandra i det brutala kriget.
Men 23 år efter krigets slut är så inte fallet.
– Polariseringen i samhället ökar och den politiska debatten präglas också av det och i allt högre grad – igen – av etniska motsättningar, säger Anna Sundström, generalsekreterare för Palmecentret, precis hemkommen från Sarajevo.
Ingen sakpolitik
På söndagen går Bosnien-Hercegovina till val. Men i stället för att prata sakpolitik försöker kandidaterna att vinna väljare på gamla krigsskador och en ökande polarisering. Människor i huvudstaden upplever att den politiska debatt som pågår påminner om den strax före krigsutbrottet, enligt Sundström.
– Det är bara ett fåtal av de 70 partierna som kandiderar till parlamentet som försöker att ens prata om politiska frågor eller har ett politiskt program, även bland de etablerade partierna.
Bosnien är ett av Europas fattigaste länder och tampas med stora bekymmer, inte minst ekonomiska sådana. Under förra året lämnade var 20:e person landet, enligt Palmecentret. Framtidstron är svårt naggad i kanten, framför allt bland unga.
– Man räknar med att ha en jättestor arbetskraftsbrist, bara inom några år, säger Sundström.
Kräver självstyre
Av de politiker som kandiderar till den tredelade presidentposten förespråkar flera ett större självstyre för just sin etniska grupp. Milorad Dodik, som kan ta den serbiska stolen, har inte gjort någon hemlighet av att han vill att den serbiska delen av Bosnien ska bryta sig fri. Den bosnienkroatiska kandidaten Dragan Covic är ett exempel på hur retoriken från den kroatiska minoriteten har blivit allt med högljudd under senare år. Han kräver en självstyrande del för bosnienkroaterna, som nu samsas i en federation med landets muslimska befolkning.
– Det möjliggörs av en allt mer auktoritär regering i grannlandet Kroatien, som legitimerar den typen av politisk strömning, säger Anna Sundström.
– Människor i Bosnien känner sig utmattade och cyniska. De ser ingen lösning eftersom de politiska låsningarna är så svåra.