Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
”All typ av infrastruktur längs gränsen kommer att bli ett mål för terrorism”, säger 18-årige Adam Flanagan. Foto: Pablo Torres/SVT

Brexit väcker oro för ökat våld på Irland

Publicerad

Om det blir en avtalslös brexit den 31 oktober kan det återigen bli en hård gräns mellan Nordirland och Irland. Något som länderna inte sett sedan fredsavtalet 1998. Nu växer oron för att en hård brexit kan leda till ett ökat våld på ön igen.

I nästan 30 år pågick “The Troubles”, en intensiv konflikt i Nordirland mellan republikanska IRA – som vill att regionen ska tillhöra Irland – och den brittiska polisen och militären samt protestantiska lojalistgrupper.

Före detta polischefen Ken Pennington var stationerad vid gränsen som ung polis på 80-talet.

– Då var hotet så stort att vi endast flög till gränsen med helikopter. Vi var hotade av bakhåll, krypskyttar och vägbomber, säger han.

Det har idag gått 21 år sedan fredsavtalet på Nordirland. Pennington befarar att konflikten kan blossa upp igen vid en avtalslös Brexit, och att gränskontroller angrips.

– Kontrollerna kommer att bli en måltavla för väpnade republikanska dissidentgrupper, säger han.

– Militären kan då potentiellt komma att tas in och vi är tillbaka till “The Troubles” igen.

Oro för Brexit bland unga

Dagens unga har växt upp med freden och idag umgås unga katoliker och protestanter i större utsträckning. SVT träffar ett mixat kompisgäng i 18-årsåldern som har gått i samma skola.

– Vi har inte behövt uppleva de hemskheter och svårigheter som våra föräldrar fick uppleva. Genom EU har vi fått fredsfinansiering och vår ekonomi har blomstrat sedan 90-talet. Det har lett till att unga är mer lika och öppna för att umgås med dem med annan bakgrund, säger Hala Heenan.

Saoradh – Nya IRAs politiska röst? 

Det finns republikanska grupper som vägrar lägga ned vapnen. Nya IRA (New IRA) har nyligen begått flera attentat, och enligt polisen i Nordirland (PSNI) så är det vänsterrevolutionära partiet Saoradh Nya IRA:s politiska röst.

Partiets talesperson Paddy Gallaghar förnekar han att Saoradh skulle vara kopplad till Nya IRA. Han säger sig förstår varför Nya IRA finns, men vill inte svara på om hans parti stöder terrorgruppen.

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Här besöker SVT Saoradhs talesperson Paddy Gallaghar. Foto: Pablo Torres/SVT

Om brexit leder till en hård gräns mellan Irland och Nordirland så innebär det nya gränshinder, infrastruktur som tidigare har attackerats, säger Gallaghar.

– Jag kan bara anta att all form av brittisk installation vid gränsen skulle bli attackerade igen, om man ser till historien så att säga.

Inför brexit har polisen också fått extra finansiering, men oron kvarstår.

”Vi är så förberedda som vi kan vara just nu, trots att det fortfarande finns en betydande osäkerhet på flera områden”, skriver polisens presstalesperson i ett mail.

Mer resurer till polise inför brexit

Visa

1998 slöts ”The Good Friday”-avtalet mellan Irland och Storbritannien. Båda var då med i EU och öppnade gränserna mellan länderna. Fredsavtalet innebar också bland annat att polisen stöptes om, att den militära närvaron i regionen begränsades och att parterna skulle arbeta för att väpnade grupper avväpnades.

Vissa grupper har vägrat lägga ned vapnen, som Nya IRA (New IRA) och Continuity IRA (Fortsättnings-IRA). I april blev en ung journalist, Lyra Mckee, ihjälskjuten när hon bevakade ett av många upplopp i Londonderry. Nya IRA tog på sig mordet och har bett om ursäkt för dödsskjutningen. Skytten ska enligt gruppen ha siktat på polisen. Kort efter mordet sattes det upp skyltar i staden där terrorgruppen varnade invånarna för att prata med polisen. Ingen är gripen för mordet.

Storbritanniens, och därmed också Nordirlands, stundande utträde ur EU har väckt oro för nya oroligheter. Enligt polisen på Nordirland ses brexit som en möjlighet av de väpnade grupperna att få fler att ansluta sig till dem, men i nuläget har polisen inte sett någon uppgång i varken rekrytering eller våld som drivs specifikt av ett eventuellt EU-utträde.

Polisen har fått extra finansiering för att hantera en kommande Brexit. Pengarna ska bland annat gå till att anställa fler poliser och civilanställda men även till att investera i bevakning kring områden nära gränsen. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer