Minnesanteckningarna öppnades på British Library på torsdagen, drygt ett kvarts sekel efter Blunts död.
”Fjärde mannen”
Blunt kallades ”fjärde mannen” i den spionkvartett som det dåvarande Sovjetunionen värvade bland akademiker vid Cambridge University.
De andra tre var Harold ”Kim” Philby, Donald Maclean och Guy Burgess. En femte medlem, John Cairncross, trädde fram 1991.
Under sin tid vid säkerhetstjänsten MI5 läckte Blunt mängder av hemligheter till Moskva. Blunt avled 1983, varpå hans memoarer – 30 000 sidor – donerades anonymt på villkor att de skulle förbli olästa i minst 25 år.
”Blev övertalad
Under tiden i Cambridge hade Blunt 1931 träffat den spektakuläre Burgess, som rekryterade honom som spionkollega.
Båda var homosexuella, men de säger sig inte ha haft något förhållande.
”Jag kunde ha gått med i kommunistpartiet men Guy, som var en ovanligt övertygande person, övertalade mig att jag kunde uträtta mer om jag hjälpte honom”, skriver Blunt.
”Vad jag inte insåg då var att jag var så politiskt naiv att jag inte borde ha bundit mig för så politiska handlingar”, förklarar han.
”Atmosfären i Cambridge var så laddad, entusiasmen för allt antifascistiskt så stor att jag begick mitt livs misstag”.
Hundratals hemliga dokument
1936 lämnade Blunt Cambridge och började vid MI5. Därifrån försåg han sina uppdragsgivare i sovjetiska NKVD, säkerhetstjänsten KGB:s föregångare, med hundratals hemliga dokument.
I memoarerna berättar Blunt att han efter andra världskriget ”var desillusionerad om både marxismen och Ryssland”, och därför återgick till arbetet som ärad konsthistoriker. 1956 blev han till och med dubbad till riddare för sina konstinsatser.
Pekades ut offentligt
Men hans förflutna hann ifatt honom. 1979 pekades han ut offentligt i parlamentet av premiärminister Margaret Thatcher, även om Blunt i utbyte mot ett detaljerad erkännande aldrig ställdes inför rätta.
Blunt försvann utomlands, där han hängav sig åt ”whisky och intensivt arbete”. Efter något år vågade han sig tillbaka till London, där han 75 år gammal avled våren 1983.
TT