Che Guevara hedras 50 år efter hans död i Santa Clara, Kuba. Foto: Reuters/TT

Che Guevara hedras 50 år efter sin död

Uppdaterad
Publicerad

50 år har gått sedan Ernesto ”Che” Guevara sköts ihjäl i Bolivia. I år träffar gerillans överlevare sina forna dödsfiender i en försoningsceremoni. Samtidigt upprörs exilkubaner i Miami över att Irland ”hyllar” Guevara genom ett frimärke.
– En man som reste till Kuba för att döda, säger journalisten Ninoska Perez.

Den 9 oktober 1967 dog argentinaren Ernesto ”Che” Guevara i byn La Higuera i den bolivianska djungeln. Dagen före hade han och de sista kvarvarande männen i hans gerillaexpedition omringats av mångdubbelt fler CIA-tränade soldater i en ravin, efter sju månaders strider med den bolivianska armén. Det hade visat sig långt svårare än gerillaledaren räknat med att väcka upprorsanda hos de fattiga bönderna. De flesta av Ches kamrater dödas och han själv tillfångatas.

– Jag misslyckades. Allt är över, konstaterar en nedslagen Che i samtal med överstelöjtnant Andrés Selich, enligt dennes egna anteckningar återgivna av biografen Jon Lee Anderson.

Ernesto ”Che” Guevara under en intervju i det amerikanska tv-bolaget CBS program ”Face the nation” i New York, den 13 december 1964. Arkivbild. Foto: AP/TT

Stor ceremoni

Det är efter order från regeringen i La Paz som han sedan skjuts ihjäl. Innan sergeanten Mario Terán fyrar av spänner gerillaledaren ögonen i honom och yttrar sina berömda sista ord:

– Skjut, fegis, du dödar bara en människa.

Efter avrättningen flögs kroppen till ett sjukhus i samhället Vallegrande, där den visades upp för världspressen under ”en makaber likvaka”, som den svenske journalisten Björn Kumm, en av få på plats, beskrivit saken.

Varje år hålls ceremonier i La Higuera och Vallegrande för att hedra Ches minne. Måndagen den 9 oktober, exakt 50 år efter hans död, deltar bland andra Kubas vicepresident Miguel Díaz-Canel och Ches fyra barn.

Det är inte bara den jämna årsdagen som ger en mer storskalig ceremoni – Bolivia har numera en regering som delar Che Guevaras socialistiska övertygelse.

En pojke håller upp en bild på Ernesto ”Che” Guevara under ett firande i fjol i utkanten av Havanna av 57-årsdagen för intåget av Fidel Castros rebellarmé i den kubanska huvudstaden. Arkivbild. Foto: AP/TT

Vill läka såren

I år kommer dessutom Harry Villegas och Leonardo Tamayo, som slogs med Che i Bolivia, att delta. Planen är att de ska träffa de soldater som övermannade deras gerilla, och som vanligtvis håller ett separat firande av Ches nederlag.

– Vi vill att man under denna årsdag läker vilka sår som än finns kvar och att man inte genomför två separata manifestationer, säger Bolivias försvarsminister Reymi Ferreira, enligt spanska nyhetsbyrån Efe.

Det brukar framhållas att det var när läkarstudenten Ernesto Guevara under en motorcykelresa genom Sydamerika bevittnade den utbredda fattigdomen bland kontinentens befolkning som han fick sitt politiska uppvaknande. Men grunden lades under uppväxten i en radikal och intellektuell familj.

”I mitt hem pratade man inte, man diskuterade!”, som lillebrodern berättat.

När Che senare under en vistelse i Guatemala blev vittne till hur den demokratiskt valda vänsterregeringen avsattes med stöd av CIA fördjupades hans antiimperialistiska hållning, och övertygelse om behovet av väpnad kamp. Och efter att ha träffat de kubanska bröderna Fidel och Raúl Castro, i exil i Mexiko, hade han funnit sin strid. Han beslöt sig genast för att delta i deras planerade försök att störta Kubas USA-stödda diktator Fulgencio Batista.

Kubas nuvarande ledare Raúl Castro, som tog över styret på ön efter brodern Fidels död, håller armen om vapenbrodern Ernesto ”Che” Guevara i revolutionärernas fäste i bergsområdet Sierra de Cristal sommaren 1958, året innan man lyckades störta Fulgencio Batistas diktatur. Arkivbild. Foto: AP/TT

Omtvistat arv

Che kom att spela en nyckelroll under det tvååriga gerillakrig varigenom de 1959 lyckades ta makten på ön. Han var sedan drivande i att få igenom en radikal jordreform och stor alfabetiseringskampanj. Som industriminister besökte han bland annat en rad länder bakom järnridån, vilket resulterade i att Kuba närmade sig Sovjet, som Che dock senare kom att kritisera.

1965 försvann plötsligt den kubanska revolutionens andreman från offentligheten. Senare kom det fram att han avsagt sig alla uppdrag på Kuba för att hänge sig åt att exportera revolutionen till andra länder. Innan den ödesdigra Bolivia-expeditionen gjorde han ett misslyckat försök att stötta en marxistisk upprorsrörelse i Kongo.

I avskedsbrevet till sina barn, innan Che lämnade Kuba för sista gången, beskrev han sitt motto: ”Var alltid kapabla att djupt känna var orättvisa begås mot någon, varhelst i världen. Detta är en revolutionärs finaste egenskap.”

Men vid sidan om sin idealism gjorde sig Che även känd för sin hänsynslöshet. Hans rykte har fläckats ner av att han efter den kubanska revolutionen satt med i de specialdomstolar som dömde hundratals av Batistaregimens män till döden.

Och samtidigt som han är en frihetssymbol för många, spelar hans ikoniska ansikte en framträdande roll i den propaganda som Kubas kommunistiska regim använder sig av för att rättfärdiga sitt auktoritära styre.

Alberto Diaz Gutiérrez, mer känd som Alberto Korda, poserar framför sitt berömda foto av Ernesto ”Che” Guevara från 1960. Fotografen, som dog 2001, fick på senare år nog av kommersialiseringen av det ikoniska porträttet och stämde 2000 Smirnoff när spritföretaget använde bilden i en marknadsföringskampanj. Arkivbild. Foto: AP/TT

Frimärke väcker ilska

Samtidigt har ett irländskt frimärke, som uppmärksammar 50-årsdagen av Che Guevaras död, väckt ilska bland exilkubaner i Miami.

Den amerikansk-kubanska journalisten Ninoska Perez säger till det irländska public service-bolaget RTE att exilkubaner är upprörda över att Irland hyllar en man som slaktade så många människor. Hon menar att många familjer i södra Florida har fäder som dödats av Che Guevara och säger att han är en ”propagandamyt skapad av kommunismen”.

– En man som reste till Kuba för att döda och misslyckades med allt han gjorde, säger Ninoska Perez enligt Irish Times.

Fakta: Ernesto ”Che” Guevara

Visa

Ernesto Guevara föddes den 14 juni 1928 i staden Rosario i Argentina, som den äldsta av fem syskon.

Han utvecklade ett stort litteraturintresse under sin ungdom, som sedan följde honom genom livet.

1948 började han studera till läkare. Han tog pauser i studierna för att först, 1950, genomföra en resa på landsbygden i norra Argentina och året därpå en resa på motorcykel genom Sydamerika med en vän. Den senare resan brukar beskrivas som central för hans politiska uppvaknande.

Efter att ha tagit sin läkarexamen 1953 reste han till Centralamerika. Det var där han fick smeknamnet Che eftersom han, likt många andra argentinare, ofta använde sig av ordet ”che” (hörrudu).

Han träffade Fidel Castro i Mexiko och föll för idén att störta den USA-stödde diktatorn Fulgencio Batista. 1956 tog sig Guevara, Castro och 80 gerillamedlemmar med yachten Granma till Kuba för att inleda revolutionen. Batista flydde landet i januari 1959.

Under de kommande åren blev Che Castros närmaste man.

1965 lämnade han Kuba för att fortsätta revolutionen i Afrika. Efter att ha misslyckats reste han till Bolivia. Han tillfångatogs och dödades den 9 oktober 1967 i La Higuera av CIA-stödd militär.

Hans kvarlevor finns i dag på Kuba i ett mausoleum.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer