Karen Hækkerup. Foto: SVT

Dansk minister: ”Man har andra normer”

Uppdaterad
Publicerad

Integrationsministern Karen Hækkerup (S) föreslog i går att föräldrar ska kunna straffas om deras barn missköter sig men markerade också tydligt att framförallt är inriktat mot invandrargrupper.
– Vi riskerar att få ett invandrarproletariat, eller ett ”underdanmark”, säger hon till SVT.

Med hänvisning till kravallerna i Stockholms förorter aviserade den danska socialdemokratiska integrationsministern Karen Hækkerup i går ett bidragspaket på socialområdet kombinerat med så kallade forældrepålæg. Villkor som ska uppfyllas av föräldrar ska kunna få olika sociala stöd.

”Normlöshet som börjar med främlingsskap”

Villkoren innebär ett slags avtal med föräldrarna där en kommun kan minska bidragen om barnen skolkar eller begår brott. Med tydlig adress till danska invandrarföräldrar sade Hækkerup till tidningens Berlingske Tidende att hon vill aktivera föräldrar som sitter bakom ”nedrullade gardiner” med ”tända paraboler”.

– Vi riskerar att få ett invandrarproletariat, eller ett ”underdanmark”. Det betyder inte att man saknar pengar till läkarbesök och mat på bordet utan att man har andra normer. En normlöshet som börjar med främlingskap och som sen kan leda till kriminalitet, säger Hækkerup till SVT:s Aktuellt.

Lagen ska dock gälla för alla oavsett bakgrund.

– Jag talar om invandrarföräldrar för att Danmark har en överrepresentation. Det är oroande att stora grupper av barn växer upp, får problem i skolan, alltför ofta hamnar i kriminalitet och riskerar att få ett dåligt liv, säger Hækkerup.

Professor: ”Inte anmärkningsvärt”

Karen Hækkerups retorik har fått en del uppmärksamhet, och kritik, men enligt Lars Dencik, professor i socialpsykologi vid Roskilde universitet, är det inte särskilt förvånande att en socialdemokratisk minister uttrycker sig på det sättet.

– Egentligen inte särskilt anmärkningsvärt alls i förhållande till vad som hänt i Danmark. Man har tidigare haft en dansk socialdemokratisk minister som uttalade sig på samma sätt. Hon bytte parti och kom att bli minister i en borgerlig regering men innan dess hade man en annan som stod för ungefär samma linje.

– Hækkerup säger ungefär samma sak som Dansk Folkeparti sagt tidigare och det har funnits tradition för det inom socialdemokratin. Att försöka fånga vinden. Och som läget är nu i dansk politik så ligger socialdemokratin illa till, de är i regeringsmakt men har oerhört låga opinionssiffror. Det är det ena, det andra är att man faktiskt har ett reellt problem.

Hårdare ton i Europa

Den hårdare tonen i den danska debatten är dock kontraproduktiv menar Dencik.

– Man har ju fått en stigmatisering. Det är svårt att vara invandrare, det är svårt att vara muslim, det är svårt att vara annorlunda än andra danskar i Danmark just för att retoriken har varit så väldigt hård. Man har till skillnad från i Sverige gjort det väldigt mycket till en fråga om etnicitet eller kultur. Man säger visserligen inte ras men pratar om den kulturella bakgrunden och har kallat det för en kulturkamp.

– Etnicitet spelar en stor roll precis som här men inte den avgörande rollen, det är flera faktorer. Det har att göra med klass, det har att göra med etnicitet det har att göra med utanförskap och det har att göra med stigmatisering. Men i Danmark är diskussionen väldigt fokuserad på de här personernas kulturella bakgrund medan vi i Sverige kanske talar mer om sociala förhållanden och de sociala villkoren.

”Sverige är annorlunda”

Den danska retoriken ligger dock mer i linje med den i andra europeiska jämfört med den svenska.

– Sverige är avgjort annorlunda. Den svenska debatten skiljer sig mycket ifrån det som sker i de övriga europeiska länderna. Vi har Ungern, Frankrike, Belgien, Norge, Danmark och Italien där man för en mycket hårdare stigmatiseringsdebatt. I Sverige har vi varit mer korrekta och varsamma för att peka ut folk.  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer