Danskt hygge har blivit ett begrepp långt utanför Danmark. Foto: SVT

Danskt hygge har blivit en exportsuccé

Publicerad

I en värld präglad av politisk oro har allt fler människor börjat vända blicken mot det till synes avspända livet i Danmark. Böcker om det danska gemytet, eller hygge som danskarna själva kallar det, har blivit internationella storsäljare och ordet hygge används i flera länder för att beskriva det goda livet.

Bastard café i centrala Köpenhamn är ett av många ställen dit man går för att ”hygge sig”. Agendas reporter besöker caféet en tisdagseftermiddag.

”Danskarna har myntat begreppet”

– Hygge är att träffa folk som man gillar att göra något med. Bara snacka eller dricka något, säger Anna Hyllestedt som är på Bastard café för att spela spel och ta en öl med sin kompis Roger Beale.

Han är engelsman och har bott i Köpenhamn i tre år. Det danska gemytet, eller att hygge sig, är numera en del av hans vardag.

– ”Hygge sig” gör man oftast med tända ljus, tillsammans med vänner och familj. Det är typiskt danskt, inget vi har i England – eller jo, men inte som ett begrepp. Danskarna har myntat själva begreppet, för det är något som är viktigt för dem, säger Roger Beale.

– Jag tror att världen befinner sig vid ett vägskäl. Särskilt i Storbritannien, med brexit. Folk letar efter något trivselhöjande som kan få dem att känna sig lyckligare.

– Och att hitta en gnutta hopp någonstans. Inte bara tänka på allt ont i världen utan njuta av tillvaron och inte alltid tänka så stort, tillägger Anna Hyllestedt.

Lite förenklat kan man säga att hygge består av fett, socker, alkohol och en massa levande ljus. Danskarna konsumerar flest stearinljus i världen.

Böcker om hygge blir storsäljare

Men under den ljusfladdrande ytan döljer sig en inställning till livet som har slagit an långt utanför landets gränser. Danska böcker om hygge har blivit en exportsuccé. I Storbritannien blev hygge tom utsett till årets nyord 2016.

Historikern Bo Lidegaard menar att danskt hygge blivit som ett slags slogan för omvärlden.

Bo Lidegaard är historiker och har funderat mycket kring varför intresset för danskt hygge är så stort just nu. Agendas reporter träffar honom över en kopp te på ett fik där en brasa sprakar i vedkaminen.

– Vi lever just nu i en tid då vi alla är mitt uppe i ett svårt ställningstagande, inför det lokala, det nationella och det globala. Det privata ställs mot världspolitiken i hela dess omfattning, med brexit och Trump och hela debatten om Europa kontra nationalstaten, säger Bo Lidegaard och fortsätter:

– Men det speciella här, inte bara i Danmark utan även i övriga Norden, är att i våra länder har vi en väldigt hög grad av tillit och trygghet. Då blir hygge ett begrepp som för omvärlden blir ett slags slogan.

I flera undersökningar pekas danskarna ut som världens lyckligaste folk och i Köpenhamn finns det till och med ett institut för lyckoforskning. Men att en akademisk bok om lycka skulle översättas till 26 språk och ges ut i miljonupplaga hade författaren inte räknat med.

– Nej, det hade jag inte. Jag hade skrivit några böcker tidigare som min familj och vänner tvingades att läsa. Nu får jag plötsligt tio brev och mejl om dagen från läsare världen över som tackar för boken. Fantastiskt! säger Meik Wiking på The Happiness Research Institute.

Mediciner och alkohol

Men det finns kritik mot hyggekulturen. Världens lyckligaste folk ligger också i topp vad det gäller konsumtion av antidepressiva mediciner.

– Vi äter mediciner, dricker mycket alkohol, äter fett och socker för att överleva. Medan vi gör det har vi det mysigt, säger Mette Davidsen-Nielsen, som är kulturredaktör på tidningen Politiken.

Så ni har dopat er till förstaplatsen?

– Dopat oss till mys, ja. Det kan man säga. Kanske är det ett sätt att överleva, inte bara ett sätt att lösa något på, säger hon.

Reportage i Agenda söndag 29 januari kl 21.15 i SVT2 och SVT Play. Se programmet här, direkt eller i efterhand.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Agenda

Mer i ämnet