Bilderna av Irans vice hälsominister som svettandes i TV försäkrar att covid-19 är ”under kontroll” samtidigt som han hostar och torkar sig i pannan spreds över världen för en månad sedan. Efter det har flygtrafik från Iran stoppats och grannländerna stängt sina gränser mot landet.
Iran är det land som drabbats hårdast av det nya coronaviruset i Mellanöstern. Enligt Världshälsoorganisationen kan de verkliga siffrorna vara fem gånger högre än den officiella statistiken säger. Det man säkert vet är att viruset spridits från Iran till flera länder i regionen.
Ett tecken på hur svår situationen är att flera högt uppsatta iranska tjänstemän och militära ledare dött i sjukdomen. Minst 12 höga politiker har avlidit i covid-19 och den iranska regeringen har kritiserats för att agera för sent.
Humanitära insatser
Men krisen innebär också humanitära hjälpinsatser. Trots ansträngda diplomatiska relationer har tre Gulfländer sänt medicinsk utrustning, inklusive handskar och ansiktsmasker till Teheran. Förenade Arabemiraten, Kuwait och Qatar har flaggat för att hjälpsändningarna kommer att fortsätta.
Även USA:s utrikesminister Mike Pompeo antyder nu att USA kan komma att överväga en lättnad i sanktionerna mot Iran för att underlätta kampen mot coronaviruset. Beskedet kom efter att FN:s generalsekreterare vädjat till USA om att mildra den hårdföra sanktionspolitiken – med motivationen att sanktionerna sätter människors hälsa på spel och försämrar möjligheterna att bekämpa pandemin. Tidigare har Washington hållit fast vid att sanktionerna ska fortsätta, och för bara några dagar sedan skärptes de.
Kritik mot sen insats
Iran bekräftade landets första coronafall den 19 februari. Då meddelade myndigheterna att två personer dött till följd av viruset i staden Qom.
Att det första meddelandet om coronafall gällde dödsfall väcker misstankar om att viruset redan då var utbrett i Qom och att myndigheterna varit medvetna om det.
Lokala politiker har kritiserat regeringen för att ha hållit tillbaka information om smittan eftersom man inte ville skjuta upp landets parlamentsval som hölls den 21 februari. Smittspridningen hade sitt centrum i den heliga staden Qom och spreds därifrån med pilgrimer till andra städer i Iran och till andra länder.
Stor brist på medicinsk utrustning
I intervjuer med internationella medier har iransk sjukvårdspersonal bekräftat att landets sjukhus lider stor brist på skyddsutrustning – och att situationen var särskilt allvarlig vid virusutbrottets början. Samtidigt har Irans utrikesminister hävdat att kampen mot viruset försvårats av de amerikanska sanktionerna.
Nyligen tackade Irans president nej till amerikanskt bistånd med motivet att sanktionerna mot landet bör lyftas.
USA återinförde sanktioner mot Iran efter att man lämnade det internationella kärnenergiavtalet med landet för två år sedan. USA:s utrikesminister poängterade igår att sanktionerna gör undantag för import av sjukvårdsmateriel och mediciner. Men eftersom banker som medverkar i affärer med Iran riskerar att drabbas av amerikanska straffaktioner har det varit svårt för till exempel europeiska företag att handla med Iran.
Europa går runt sanktionerna
I veckan har Frankrike, Tyskland och Storbritannien exporterat läkemedel och sjukvårdsmaterial till Iran. Det tyska utrikesministeriet meddelade i går att betalningsmekanismen Instex använts för första gången. Instex uppfanns efter att USA drog sig ut atomavtalet med Iran. Målet är att europeiska länder ska kunna handla med Iran utan att utsättas för amerikanska straffaktioner.
Tidigare har Kina vädjat till USA att slopa handelssanktionerna eftersom de försvårar Irans förmåga att bekämpa spridningen av covid-19. Enligt tidningen The Guardian har också Storbritannien framfört en inofficiell begäran till USA att tillfälligt slopa sanktionerna.