Det går uppåt för De Gröna i Tyskland och de två nya partiledarna, Annalena Berbock och Robert Habeck. Foto: SVT Design/TT

Därför går det bra för De Gröna i Tyskland

Uppdaterad
Publicerad

I Tyskland gör miljöpartiet De Gröna succé bland väljarna i ett alltmer polariserat partilandskap. I de senaste delstatsvalen i Bayern och i Hessen fick De Gröna dubbelt så många röster som vid förra valet. Vad beror framgångarna på?

Partiet har förändrats

Miljöpartiet De Gröna började som ett radikalt protestparti och växte fram efter vänsterrörelsen 1968. De väckte stort uppseende med sin respektlösa stil i förbundsdagen där de för första gången tog plats för 35 år sedan. Partiet har ständigt brottats med inre strider mellan de pragmatiska realpolitikerna och den radikala vänsterfalangen.

– Den striden är nu över och pragmatikerna har vunnit. Partiet har förändrats och den gamla vänstergenerationen är borta ur ledningen. Nya ansikten har tagit över, säger statsvetare Thomas Sommerer vid Stockholms universitet.

Regeringsdugliga

Det tyska miljöpartiet har suttit i två regeringar på riksnivå. De regerade 1998-2005 ihop med det socialdemokratiska partiet SPD med Gerhard Schröder som förbundskansler och med den karismatiske gröna profilen Joschka Fischer som utrikesminister. Men partiet sitter i ledningen för nio av de sexton delstaterna och de samarbetar även med Angela Merkels kristdemokratiska parti CDU på delstatsnivå.

Joschka Fischer var utrikesminister 1998-2005. Bilden är från 2002 då han utsågs till partiets toppkandidat. Foto: AP/Markus Schreiber

– Det var otänkbart för några år sedan att en grön politiker kunde bli regeringschef i en tysk delstat. Men så har skett i den konservativa delstaten Baden-Württemberg. De Gröna har där vuxit till största parti och visat att de är så flexibla att de kan samarbeta även med CDU, säger statsvetaren Thomas Sommerer till SVT Nyheter.

Miljöfrågorna aktuella igen

Många av de klassiska miljöfrågorna är åter på tapeten vilket gynnar De Gröna. Körförbud för äldre dieselbilar i 14 tyska städer diskuteras intensivt. Sommarens torka väckte en ny klimatdebatt till liv. Luftföroreningarna, kolkraftens framtid och plasten i världshaven är dagligen närvarande i det offentliga samtalet. I Tyskland har miljöfrågorna helt tillhört De Gröna eftersom man saknar ett parti som den svenska Centern.

Partilandskapet har förändrats

Tidigare låg de tyska riksdagspartierna och trängdes i den politiska mitten men migrationsfrågan har fått partierna att dras isär ut mot kanterna. Det högernationalistiska Alternativ för Tyskland och De Gröna har båda gynnats av sina tydliga budskap – för eller emot invandringen. De breda mittenpartierna, CDU och SPD, är splittrade i sina försök att hantera asylfrågor och integration.

– Vi ser tydligt att den gamla höger-vänsterskalan inte längre gäller, säger Thomas Sommerer. Han fortsätter:

– Nu delas partierna in efter värderingar. Gröna, alternativa och liberala på ena sidan och traditionella, auktoritära och nationalistiska på den andra, enligt den nya skalan som kallas GAL-TAN, och som beskriver ideologiska skillnader.

Missnöje med andra partier

De Gröna har sin traditionella bas bland vänsterakademiker i storstäderna och i västra delen av landet. Fler kvinnor röstar grönt än män och nu har partiet även lyckats attrahera äldre kvinnor i kristna konservativa områden. Till skillnad från det svenska Miljöpartiet har de tyska Gröna inte behövt kompromissa med sina hjärtefrågor eftersom de varit i opposition. De Gröna profiterar på missnöjet med den stora koalitionen under Angela Merkels ledning.

Angela Merkel försökte få med De Gröna i en regering 2017 tillsammans med liberalerna. Foto: AFP/Ben Stansall

Artikeln har uppdaterats med valresultatet av delstatsvalet i Hessen den 28 oktober.

Fakta: De Grönas väljarstöd

  • Det tyska miljöpartiet har sedan de valdes in i förbundsdagen 1983 legat mellan 6 och 8 procent på riksnivå. Som mest fick De Gröna 10,7 procent av väljarstödet 2009.
  • Men på delstatsnivå har partiet lyckats bättre. Vid valet i Bayern nyligen ökade De Gröna från 8,6 procent till 17,5 procent. Det högernationalistiska Alternativ för Tyskland fick 10,2 procent och de två stora mittenpartierna CDU och SPD tappade drygt 10 procentenheter vardera.
  • Vid opinionsmätningar med frågan om det vore riksdagsval i dag får De Gröna 19 procent av väljarnas stöd. I valet 2017 fick det tyska miljöpartiet 8,9 procent.
  • I delstaten Hessen hade De Gröna vid förra valet 11,1 procent. Enligt prognoserna får partiet omkring 20 procent och hamnar jämsides med Socialdemokraterna som är historiskt starka i Hessen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.