Utrikes

Saltvattenskrokodilen har världens kraftfullaste bett, kan bli upp till sex meter lång och väga över ett ton. I vattnen kring Östtimor simmar runt 10 000 av dem och det gör att landet inte kan bygga ut turismen.

Den livsfarliga saltvattenkrokodilen hotar Östtimors framtid

Uppdaterad
Publicerad

Det skulle kunna vara ett turistparadis. Men på Östtimors långa, vita sandstränder härskar den livsfarliga saltvattenskrokodilen. Krokodilerna äter upp minst en människa varje månad, men ses som heliga och får inte dödas.

SVT:s Korrespondenterna har besökt Östtimor – ett av världens fattigaste länder där valet mellan kulturarv och välstånd riskerar hela landets framtid.

Det prasslar i löven när vi går utmed vattendraget, ungefär som på hösten i Sverige. Men det här är Östtimor, 50 mil norr om Australien och ingen avspänd höstpromenad. Här är man är på helspänn och prasslandet förstärker nervdallret, för det kryllar av krokodiler i nationalparken Iralalaru. 

– ”Muito perigoso, muito perigoso”, upprepar vår guide Flaminio Xavier på portugisiska hela tiden, ofta följt av ett (kanske nervöst) fnitter.  

Det finns de som tror att det är farligt att döda en krokodil eftersom de ser den som ”farfar krokodil” och därför måste vi jobba tillsammans med kulturen, säger Flaminio Xavier, chefen för Östtimors krokodilstyrka.

Jo, vi förstår att det är farligt att gå nära sjökanten, för även om saltvattenskrokodilen blir uppemot sex meter och väger 1 000 kilo så kan den hoppa upp ur vattnet och röra sig snabbare än en människa på en kort sträcka.  

– Försiktigt, viskar Flaminio när fotograf Linda Hörnqvist, som vill ha bilder på bestarna, hela tiden rör sig ner mot sjökanten.  

Hotar landets framtid

Dagen innan skulle Flaminio, som också är chef för Östtimors insatsstyrka mot krokodiler, mata en krokodil med en fryst kyckling. Men krokodilen såg bara den levande maten på två ben, hoppade upp ur dammen och tog några blixtsnabba steg mot oss innan vi hann sätta oss i säkerhet. Världens största och farligaste krokodil är ett hot mot alla – också mot landet Östtimors framtid. 

Östtimors krokodilstam växer – på en yta något större än Uppland beräknas det nu finnas fler än 10 000 krokodiler. Allt fler människor får i dag sätta livet till, minst en i månaden enligt officiell statistik, antagligen är det fler. Bara i Iralalaru-sjön har krokodilerna tagit 25 fiskare de senaste fem åren. Ändå sitter det flera fiskare med sina metspön utmed strandkanten. Just i dag ligger krokodilerna lugnt kvar och solar, i väntan kanske på solnedgång och bättre jaktmöjligheter, som om de vet att de är både heliga och fridlysta och knappast har något att frukta från någon.  

Tror på myt

Enligt Östtimors skapelsemyt hittade en liten pojke en utsvulten krokodilunge och gav den mat och vatten. Som tack fick pojken sedan rida på den vuxna krokodilens rygg över havet. Krokodilen motstod frestelsen att äta upp pojken och när den dog blev kroppen till ön Timor. Avo Lafaek betyder ”Farfar krokodil” och är timoresernas förfader. 

Många tror fortfarande på myten och på att vissa människor kan tala med krokodilerna. Den som blir attackerad eller uppäten tror man har gjort något ont, vilket skapar ett stigma. Vissa krokodiler stämplas därför som onda, några dödas faktiskt efter attacker.  

Myten är i högsta grad levande och ett kitt som håller ihop lilla Östtimor. Landets mest berömda antropolog, Josh Trindade, menar att myten skapar samhörighet och slår man sönder den för fort riskerar man att samhället spricker sönder, kanske i våld mellan grupper som varit i konflikt tidigare.  

Myten bevarar den kulturella identiteten och därmed enighet, solidaritet och fred.  Men nu börjar krokodilerna stå i vägen för Östtimors möjliga framtid. 

Östtimor har alltid haft sina krokodiler, men förr – när ön ockuperades av först Portugal och sedan Indonesien – slog man ihjäl dem. Nu har landet varit självständigt i 16 år och krokodilerna blir bara fler. Djuren lämnar sina spår på stranden.

Pensionaten tomma

En av öns vackraste stränder ligger i den lilla byn Com på östkusten. Vattnet är kristallklart och korallreven runt Timor är några av världens artrikaste. Överallt i Com finns små pensionat och till och med en större semesteranläggning. Men den har förfallit, djungeln tar över och utomhusbaren på stranden har inte sett gäster på länge. Alla pensionat är också tomma, utom Rubelas där vi bor i enkla rum med en säng och ett myggnät. 

– När vi ser krokodiler simma omkring härute blir vi oroliga, de skrämmer bort turisterna, säger Rubela. 

Nej, det kommer inte många besökare hit längre. Och det handlar inte bara om dåliga vägar – en krokodil har slagit sig ner i ena änden av stranden och den patrullerar ibland i havet utanför. 

– Som tur är har vi ännu inte haft några attacker mot turister, och vi hoppas kunna undvika det, säger miljöminister Demetrico do Amaral de Carvalho i huvudstaden Dili.

Talar tyst om djuren

Han är allvarlig och förklarar hur Östtimor framtid skulle kunna se ut, med vita stränder, korallrev med oöverträffad biologisk mångfald, valar som passerar en gång om året, 3000 meter höga berg, en fantastisk kultur – och krokodiler. Turismen är framtiden. Oljan i havet som räddat landets ekonomi sedan självständigheten för 16 år sedan är ingen framtidsresurs. Ekoturism däremot kunde fungera också ihop med krokodilerna, menar han. 

Fem miljoner turister som Bali har, lite längre västerut i den indonesiska ö-världen, är inte intressant, men Östtimor vill ha betydligt fler än dagens 50 000 årligen. Kunde man bara hantera krokodilerna, med respekt för kulturen, skulle reptilerna dessutom bli en tillgång. Men för det behövs utbildning, fällor och skyddade reservat. Krokodilsafari är dessutom en turistattraktion i grannlandet Australien.   

Men de turister som ändå kommer hit har inte tänkt titta efter krokodiler, antagligen för att de inte ens känner till att de nu finns överallt. Dyksällskapen som organiserar turer till världens vackraste rev talar tyst om saken och alla hoppas att inget händer på de ställen där det ännu inte hänt. På en dyktur ser vi clownfisken Nemo i en havsanemon, en drakfisk och den sällsynta sjökon simma förbi. Turisterna från USA och Europa är glada över sina upplevelser men ingen hade ens hört talas om krokodilerna. 

Krokodilerna behåller greppet

Jaco island utmed östkusten är en paradisö dit en del åker för att bada och snorkla, men ingen av badgästerna från Portugal vet att en krokodil dödat en 15-åring i havet nära ön när han fiskade med harpun.  

På sjukhuset i huvudstaden Dili kommer en man in som just blivit biten i ryggen, i bägge benen och i armen när han fiskade med harpun. Han opereras i åtta timmar och kommer att klara sig. Han lyckades få in ett slag på krokodilen som då släppte taget, så att hans kamrater fick upp honom i båten. Men Leonito da Silva Carvalho säger ändå att han ska fiska igen.  

– Det var onormalt, jag har sett många krokodiler och de har inte gjort något, mumlar han.  

Krokodilerna behåller greppet om Östtimor och visar kanske vägen framåt, är kanske både frälsning och förbannelse. För om krokodilerna avvärjer massturismen, med alla dess problem, och landet lyckas hantera världens största och farligaste reptiler, då kan den exklusiva ekoturism man önskar sig kanske bli verklighet ändå.  

Se reportaget ”Reptilen i paradiset” på SVT Play.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.