USA och Iran har varit ärkefiender i decennier, och ett fullskaligt krig är aldrig långt borta.
Den senaste tiden har relationen varit mycket spänd. Dels för att USA lämnade det internationella kärnenergiavtalet och satte in hårda sanktioner mot Iran, dels för att USA i januari 2020 dödade den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani i en drönarattack i Bagdad.
Efter det riktade mordet svor Iran att hämnas och flera gånger det senaste året har Iranstödda miliser attackerat amerikanska mål i Irak. Och de har också svurit att fler vedergällningar kommer.
Vill sända en tydlig signal
Den 15 februari i år sköts raketer mot en amerikansk-kurdisk militärbas i Erbil i Irak. En person dödades och sex skadades. Attacken kan ses som ett test gentemot den nya amerikanska presidenten Joe Biden för att se vad de Iranbackade miliserna kan komma undan med.
Natten till i dag kom USA och Bidens svar.
Efter att ha tittat närmare på flera alternativ valde USA att flygbomba Iranstödda miliser i Syrien. Målet var lokaler på gränsen mellan Syrien och Irak som används av flera miliser för att smuggla vapen och soldater.
Den nya administrationen i Vita huset vill straffa Iran för raketattacken i Erbil och samtidigt sända en tydlig signal om att USA inte tillåter Iran att använda sig av proxymiliser i Irak, Syrien eller något annat land i regionen.
Att den amerikanska vedergällningen var förhållandevis begränsad och ägde rum i Syrien beror sannolikt på att president Joe Biden inte vill att den militära konfrontationen ska eskalera. Biden har planer på att återuppta samtalen med Iran om ett nytt kärnenergiavtal.
Våldsspiralen fortsätter
Men sett från Irans och milisernas horisont är det förstås annorlunda.
Det amerikanska flyganfallet natten till fredag dödade minst 17 milismän. Nu kommer det återigen höras röster som ropar på hämnd, båda från hårdföra politiker i Teheran och från olika miliser som inte alltid Iran styr över.
Våldsspiralen i Mellanöstern bara fortsätter.
Det amerikanska flyganfallet mot iranska mål i Syrien är Joe Bidens första kända militära aktion som president. Men säkert inte den sista.