Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Det är en kamp på liv och död i lägret nu – och som om inte det vore nog – en kamp mot ständiga regn, lera och översvämningar. Foto: SVT

Desperata kampen i flyktinglägret – ”Snälla, vi har ingen mat”

Över 420 000 rohingyas har flytt Burma undan förföljelse senaste veckorna. Nu säger FN:s flyktingorgan till SVT Nyheter att det är en kamp mot klockan att kunna rädda livet på alla på flykt. I flyktinglägren på gränsen till Burma är kampen för att skaffa sig mat desperat.

– Sitt ner, sitt ner! 

Män med träkäppar slår i luften för att lugna en upprörd folkmassa med hundratals människor i ett av alla provisoriska läger utanför Cox´s Bazar, bara kilometer från gränsen till Burma. En lastbil fylld med nödhjälp står i leran.

Sitt ner! Skriker männen med träkäppar samtidigt som de delar ut matkuponger till den desperata folkmassan. Foto: Nicolai Zellmani/SVT

För att få en av de små vita säckarna måste man först ha fått en vit kupong. Men utdelningen är lite hipp som happ, och barnen som inte fått någon lapp gråter och vädjar om hjälp.

– Snälla, vi har ingen mat!

Sist i kön till maten

Aziza är nio år och står sist i den långa kön med en av de åtråvärda pappersbitarna i handen. Hon ler och erkänner.

– Jag vet inte vad man får för den här kupongen.

Aziza är nio år och kom till det provisoriska lägret för två dagar sen. Nu står hon längst bak i den långa kön med en matkupong i handen. Foto: Nicolai Zellmani/SVT

Det kan nu kvitta, vad som helst är oftast bättre än inget. De flesta rohingyas här har ingenting av värde med sig, många har bara det de står och går i.

Pengar och värdesaker har gått åt för att ta sig ut ur Burma och över gränsen till grannlandet Bangladesh.

LÄS MER: Aung San Suu Kyi bryter tystnaden om flyktingarna

Vi får en skymt i en säckarna – där finns 1 kilo potatis och 1 kilo linser, och 3 kilo ris. Hjälpen är från lokala privatpersoner i Bangladesh och är nödvändig, men den räcker förstås inte på långa vägar.

Vi är bara ett stenkast från ett av två officiella och överfulla FN-läger, men de rymmer bara en tiondel av alla flyktingar – och vi ser inte skymten av nån mer FN-hjälp.

LÄS MER: Burma-expert om Aung San Suu Kyis tal: ”Bara tomma ord”

Tvingades lämna de döda

Här finns bara tusentals flyktingar, traumatiserade av skadade och döda de tvingats lämna bakom sig.

– De sköt ihjäl folk och alla husen brändes ner. Det finns ingenting kvar, Allt är förstört, det finns inga byar där längre, säger Ambya Khadon.

Ambya Khatoon kom med sin son igår till Cox Bazaar och hade turen att få en påse mat, men det som plågar henne är saknaden av hennes dotter. Foto: Nicolai Zellmani/SVT

Hon flydde för sitt liv från hembyn Kjuemong/Kyemaung. Ambya Khatoon och sonen kom igår och hade tur som fick lite mat i dag. Som ensam kvinna är hon väldigt utsatt nu.

Men det är dotterns öde som plågar henne mest. Lever hon ens?

– Jag har en dotter som är i den där flickans ålder, men hon är fortfarande försvunnen , säger Ambya Khadon och rösten bryts.

– Jag tror att hon är död nu. Jag tror det, viskar hon.

En kamp mot översvämningar

Det är en kamp på liv och död i lägret nu – och som om inte det vore nog – en kamp mot ständiga regn, lera och översvämningar.

Många provisoriska skjul har förstörts av det ständiga regnet och översvämningar och få nu ta skydd där det är möjligt. Foto: Nicolai Zellmani/SVT

För många flyende rohingyas är det som händer i Burma nu dessutom fortfarande svårt att ta in.

Mohammed Rofiqe från Kwinchaung tvingades lämna butiken han äger och är rädd att allt är borta nu.

Mohammed Rofique med familj visar upp ett dokument som visar hur hans far tjänstgjorde i den burmesiska armén i 18 år – nu har han fått fly därifrån. Foto: Nicolai Zellmani/SVT

Han har några gamla dokument med sig. Det är papper ända från 60-talet, när rohingyas inte var statslösa utan kunde få medborgarskap i Burma.

Han håller upp ett tummat foto och ett dokument som visar att hans pappa tjänstgjorde i 18 år i burmesiska armén. Nu är familjen inte välkommen längre.

– Trots att jag är son till en militär, så tvingas jag fly från mitt eget land, säger han och börjar gråta.

Han skakar på huvudet och undrar:

– Vart i all världen ska vi ta vägen nu?

De tillfälliga lägren är en humanitär katastrof. Foto: Nicolai Zellmani/SVT

LÄS MER/ TV: Rohingya – ett av världens mest förföljda folk

LÄS MER/ TV: Aung San Suu Kyi – från frihetshjälte till hårt kritiserad

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer