Såhär utformar Jonas Dahlberg minnesplatsen intill Utøya. Foto: KOROVisa alla (2)
Visa alla (2)

Nytt Utøya-monument rör upp känslor

Uppdaterad
Publicerad

Den 22 juli 2015 är det tänkt att ett nytt nationellt minnesmonument ska stå klart I Sörbråten, inte så långt från Utøya. Det ska bli en park där folk kan minnas. Men de boende vill helst glömma det som skedde den 22 juli 2011.

Den svenske konstnären Jonas Dahlberg vann konkurrensen om vem som ska göra minnesmärken i Norge för att hedra de som drabbades av terrorattentaten den 22 juli.

Hans förslag ”Memory Wound” beskrivs som ett ”sår i naturen”. Ett snitt görs i berget, på fastlandet mittemot Utøya.  Stenar lyfts bort och frilägger stenytor på var sin sida av berget. På en stenvägg kommer namnen på de 69 som omkom på Utøya att graveras in.Den andra delen som består av stenar från ”såret”, ställs upp i regeringskvarteren i Oslo.

”Vi vill inte bli påminda varje dag”

Anhöriga och boende i Sörbråten i Hole kommun har reagerat kritiskt. Ortsborna vill inte ha en minnesplats där de bor.

– Det blir så iögonfallande och vi som bor här kommer att se det varje dag. Det går inte att undvika.  Vi accepterar inte att bli påminda om 22 juli resten av livet, säger Ole Morten Jensen.

Mai Britt Rogne, mor till Ida Beathe som dog på Utøya den 22 juli, menar att de anhöriga borde ha blivit tillfrågade, innan beslutet togs om att alla skulle skrivas ut med namn. Och flera av de anhöriga kräver att deras barns namn tas bort.

– Det gör ont att inte ha blivit tillfrågad. Det är vårt barn och då är det väl vi som bestämmer över hennes namn? frågar sig Mai Britt Rogne.

– Vi tycker att den rätta minnesplatsen är på Utøya där det skedde. Ida satte aldrig sin fot på Sörbråten. Och ingen av oss är säkra på var det ligger, säger Mai Britt Rogne till norska NRK.

Jämförs med Estonia-monumentet

Fler än 50 norska kommuner har redan tackat ja till konstnären Nico Widerbergs minnesmärken. En anonym givare har finansierat dem och på dessa står namnen på de invånare som miste livet i varje enskild kommun. Det finns anhöriga som anser att det inte behövs fler minnesmonument att gå till. En del frågar sig: ”Hur många minnesmärken ska vi ha?”

Svein Björkås, direktör för Koro, Konst i offenliga rum, har ansvaret för utformningen av minnesplatserna. Han säger att han inte är förvånad över de kritiska röster som nu hörs.  Och han kan tänka sig att utesluta namnen på offren till de familjer som så önskar.

– Vi önskar inte att förvärra situationen. Vi har ett stort intresse av att lyssna till de berörda. Det är det vi gör nu, säger Svein Björkås.

Senare i mars hålls ett möte med de boende i Sörbråten.

Och som jämförelse nämner han det svenska Estonia-monumentet där 37 av namnen på de omkomna uteslöts, och ersattes med tomrum. Svein Björkås säger, att flera anhöriga återkom efter en tid när de ändrat sig, och ville se den omkomnes namn ingraverat.

Efter påsk planeras arbetet att påbörjas så att minnesmärket kan stå klart den 22 juli 2015. 

Se inslaget här ovan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Utöyas minnesmärke

Mer i ämnet