Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) deltar i FN:s klimatkonferens UN Climate Action Summit 2019. Foto: Pontus Lundahl/TT

Det här händer på FN:s toppmöte om klimatet

Uppdaterad
Publicerad

FN:s generalsekreterare samlar till toppmöte för att öka ambitionen bland världens ledare och snabba på åtgärder mot klimatförändringarna. Nio spår som ska skynda på klimatarbetet ska presenteras – men inget formellt dokument väntas bli antaget.

Detta vet vi om klimattoppmötet.

Toppmötet äger rum måndagen den 23 september, dagen innan den så kallade högnivåveckan i FN börjar, då världens ledare håller anföranden i generalförsamlingen och flera specialmöten hålls i högkvarteret i New York om allt från Jemenkrisen till migration.

I år genomsyras FN-veckan av klimatfrågan. I fredags demonstrerade hundratusentals människor över hela världen i en global strejk för klimatet, inspirerade av svenska klimataktivisten Greta Thunberg. Under helgen hölls ett ungdomstoppmöte i FN-högkvarteret, där bland andra Greta Thunberg talade. Flera fördjupande möten inför dagens klimatmöte ägde också rum.

Klimattoppmötet riktar sig till såväl regeringar som företag och representanter från civilsamhället. Ledare från ett 60-tal länder väntas tala, däribland statsminister Stefan Löfven, Frankrikes president Emmanuel Macron, Indiens premiärminister Narendra Modi och Tysklands förbundskansler Angela Merkel, enligt SVT Nyheter.

Nio spår

FN:s generalsekreterare António Guterres som kallat till klimatmötet ber världsledare, från såväl regeringar som företag, att komma till New York med höjda ambitioner att agera och konkreta planer på hur Parisavtalet ska kunna genomföras och hur länderna ska arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser.

”Jag vill höra hur vi ska göra för att stoppa ökningen av utsläpp fram till 2020, och dramatiskt minska utsläppen för att nå nollutsläpp fram till mitten av århundradet”, säger Guterres enligt FN:s sajt.

Totalt ska nio så kallade handlingsspår presenteras under mötet. Spåren spänner över bland annat energi, hållbara städer och infrastruktur, hållbara metoder för att stötta jordbruk, skogar och andra ekosystem och mobilisering av unga och civilsamhället. Ett av spåren handlar om att ställa om industrierna i världen och ska ledas av Sverige tillsammans med Indien.

Spåren stärker och kompletterar genomförandet av Parisavtalet, enligt Johanna Lissinger Peitz, miljöråd vid FN-representationen och Sveriges chefsklimatförhandlare.

– Spåren speglar hur man måste agera i klimatarbetet, har hon tidigare sagt till TT.

Inte bindande

Arbetet med de nio gröna spåren är dock inte bindande och mötet väntas inte leda till att något formellt dokument antas. Olika ledare väntas i stället avge löften. Varken USA:s president Donald Trump eller Brasiliens president Jair Bolsonaro kommer dock att delta i mötet.

Greta Thunberg inleder mötet tillsammans med Guterres.

Från Sverige deltar även statsminister Stefan Löfven (S) och vice statsminister och klimatminister Isabella Lövin (MP) i mötet. Även företag som LKAB, SSAB, Scania, Volvo AB och Ikea är på plats i New York under FN-veckan, enligt Dagens Nyheter.

Parisavtalet

Vid ett toppmöte i Paris 2015 slöts ett globalt klimatavtal för att stävja den globala uppvärmningen, vilken FN:s klimatpanel slagit fast beror på människans utsläpp av så kallade växthusgaser.

Enligt avtalet ska bland annat den globala uppvärmningen begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid och de globala utsläppen ska snarast möjligt nå sin högsta nivå för att sedan minska. Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med miljardbelopp årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från 2020.

Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016, då tillräckligt många länder ratificerat avtalet. I juni året därpå drog sig USA ur sedan president Trump flera gånger ifrågasatt klimatförändringarna.

1995 började FN med klimattoppmöten, i och med COP1 i Berlin. Det senaste klimattoppmötet, COP24, hölls i polska Katowice i december förra året.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.