Foto: SVTVisa alla (10)
Visa alla (10)

Det här säger rapporten

Publicerad

Snabbare issmältning i Arktis och höjda havsnivåer – det här säger klimatpanelens rapport.

Den stora frågan som många vill att forskarna i IPCC ska svara på är hur varmt det blir i framtiden. Men forskarna har ingen spåkula. De kan bara bedöma hur varmt det blir beroende på hur stora utsläppen blir.

Slutsatsen från IPCC är att spannet är stort och att det som främst avgör hur varmt det blir är hur mycket utsläppen kan minskas.

Temperaturen har stigit 0,85 grader

Under 1900-talet (åren 1901-2012) har temperaturen ökat med 0,85 grader. Sedan 1950 har det blivit 0,6 grader varmare. Enligt IPCC är det extremt troligt att mer än hälften av uppvärmningen det senaste halvseklet beror på människans utsläpp, (95-100% säkerhet).

De senaste tre årtiondena har varit varmare än något annat sedan 1850 (det senaste allra varmast) och är troligen varmast på 1400 år.

Till år 2100 tros den globala medeltemperaturen stiga mellan 0,9 och 6,0 grader jämfört med slutet av 1800-talet, beroende på världens framtida utsläpp.

Över land och i Arktis kommer uppvärmningen att bli större. Endast i det lägsta av klimatpanelens scenarier, som förutsätter omfattande utsläppsminskningar, har världen en stor chans att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader.

Koldioxid ger surare hav

Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat med 40 procent sedan 1750 när industrialismen började. Människan har sedan dess släppt ut 545 miljarder ton koldioxid (545 GtC), varav knappt hälften (240 miljarder ton) har hamnat i atmosfären.

Resten har i lika delar tagits upp i havet och i växter. Havet har blivit 26 procent surare på grund av detta, vilket stör kalkbildande djur och växter.

Utsläppen måste minska med 50 procent till år 2050 för att klara det mest lindriga scenariot. För att klara det till år 2100 måste sannolikt koldioxid tas bort ut atmosfären på konstgjord väg.

IPCC har också för första gången angett hur mycket koldioxid världen kan släppa ut för att hålla sig under 2 graders uppvärmning. För att ha en god chans (66 procent) att klara 2-gradersmålet får världen inte släppa ut mer än 800 miljarder ton koldioxid (800 GtC – siffran gäller om också andra växthusgaser räknas in). Eftersom månniskan hittills släppt ut 545 miljarder ton återstår ungefär 255 miljarder ton. Med dagens utsläppstakt runt 10 miljarder ton per år har dessa förbrukats på 25 år.

Havsnivån stiger

Havet har stigit cirka 2 decimeter under 1900-talet, och forskarna är säkra på att det har gått dubbelt så fort de senaste 20 åren som under hela 1900-talet. En sådan stigning har troligen inte setts på 2000 år.

Till år 2100 är det troligt att havsnivån stiger ytterligare cirka en halvmeter (28-97 centimeter beroende på utsläpp).

Det är mer än vad IPCC bedömde i sin förra rapport för sju år sedan, då trodde man att det rörde sig om mellan 26-59 centimeter. Orsaken är att isarna smälter fortare och att havet utvidgas av värmen.

Om utsläppen fortsätter kan havsnivån stiga mellan 1-3 meter till år 2300.

Smältande glaciärer

IPCC är väldigt säkra på att glaciärerna smälter över hela världen med bara några få undantag. Isen på Grönland har med stor säkerhet smält de senaste två årtiondena. Det bedöms vara väldigt troligt att det har gått sju gånger så fort det senaste årtiondet som under 1990-talet.

Även isen på Antarktiska halvön smälter allt fortare, medan isen på övriga Antarktis har växt.

Till år 2100 tros 15-85 procent av glaciärernas totala volym ha smält bort.

Arktis is på väg att försvinna

Isen kring nordpolen minskar 3,5-4,1 procent per år. Minskningen de senaste 30 åren kan vara unik för de senaste 2000 åren. Det är väldigt troligt att det beror på människans utsläpp. Permafrosten har minskat i Sibirien de senaste 30 åren, och kommer till stora delar (37-81%) ha försvunnit till slutet av det här seklet.

Forskarna är väldigt säkra på att snötäcket på norra halvklotet redan har minskat sedan mitten av 1900-talet och kommer att fortsätta krympa (7-25% till 2100).

Arktis kan vara isfritt sommartid före 2050 om utsläppen blir stora. Men isen i Arktis kommer att vara betydligt mindre året runt oavsett om utsläppen blir små eller stora (43-94%).

Extremväder vanligare

IPCC:s bedömningar av hur vanligt olika former av extrema väder kommer att bli skiljer sig inte mycket från rapporten för sju år sedan, (AR4).

Värmeböljor har redan blivit vanligare i vissa områden, särskilt i Nordamerika. Det är även troligt att skyfall blir allt vanligare, och det är väldigt troligt att det blivit färre kalla dagar och fler varma dagar.

I framtiden är det även väldigt troligt att vi får se fler och längre värmeböljor, särskilt nära ekvatorn. Torka kommer att bli vanligare om utsläppen fortsätter att vara stora, särskilt runt Medelhavet, USA och södra Afrika.

Haven slukar värme

Klimatpanelen beskriver de senaste 15 årens temperaturökning i ett separat stycke. Under perioden har temperaten stigit något långsammare än genomsnittet från 1950. Det beror enligt klimatpanelen på naturliga variationer; på varierande solinstrålning och stoft från vulkautbrott och på att haven tros ha tagit upp mer värme under det senaste decenniet.

Men IPCC understryker samtidigt att den långsiktiga, underliggande trenden av uppvärmning består. Om man tittar på medelvärden över tio år så ökar temperaturen för varje decennium, även det senaste.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ett förändrat klimat

Mer i ämnet