Foto: Iman Tahbaz

Analys: ”Det sveper en våg över världen av demokratisk tillbakagång”

Publicerad

ANALYS · Det sker tyst och i små steg. För trettonde året i rad backar antalet demokratier i världen. Även USA, som varit den fria världens ledstjärna, tappar platser på en lista över världens fria demokratier.
Samtidigt ökar ändå människors politiska engagemang. Och det finns också länder som tvärtom går från diktatur till demokrati, som Gambia, Etiopien, Armenien, Zimbabwe och Angola.

Erika Bjerström, utrikeskommentator

Erika Bjerström

Utrikeskommentator

Det sveper en våg över världen av demokratisk tillbakagång. Det sker smygande och utan större dramatik.  Det handlar inte om spektakulära militärkupper utan en gradvis avdemokratisering. Enligt det amerikanska forskningsinstitutet Freedom House så backar mänskliga rättigheter och yttrandefriheten för trettonde året i rad. I 68 länder gick det bakåt och i 50 länder noterades framsteg. Fler människor lever i ofria länder än i demokratier.

Samtidigt uppstår fler demokratier

Men det finns länder som går åt motsatt håll, från diktatur till demokrati. Trenden är särskilt tydlig i Afrika. Bara det senaste två åren har flera länder med auktoritära ledare gått mot demokrati, dit hör Etiopien, Angola och Gambia. Det är en häpnadsväckande utveckling.

Också Zimbabwe blev av med sin diktator Mugabe och rankas 2018 som ”delvis fri” efter att ha räknats som ”ofri”. Uppsvinget kom tack vare att Mugabes efterträdare Emmerson Mnangagwa drivit igenom fria val. Men maktövertagandet skedde genom en statskupp och sen dess har den nya ledaren inte visat några tecken på att minska militärens makt och öka civilsamhällets frihet. Att laga ett land tar tid, vilket skildras i veckans Korrespondenterna.

Engagemanget växer – se på brexit

Demokratiseringen i de här länderna understöds av en ny positiv trend över hela världen – att människors politiska engagemang ökat de senaste åren. Det visar både Freedom House och The Economist Intelligence Units globala mätningar för 2018.  

Den visar att trots misstron till politiker och samhällsinstitutioner, eller rättare sagt kanske på grund av misstron, så är fler människor beredda att engagera sig. Det var tydligt i den intensiva debatt i Storbritannien före brexit-omröstningen och under vårens politiska kaos där nära en miljon brexitmotståndare nyligen demonstrerade. Det syns i Frankrike där Gula västarna blivit en ny folklig rörelse för landsbygdens krav.

Och i Etiopien, Armenien och Gambia drevs utvecklingen mot demokrati fram av medborgare som tog till gatorna och visade sitt missnöje till dess att auktoritära regimer tvingades att ge upp. Men än så länge räcker det inte som motvikt till den fortsatt dystra hälsotillståndet för demokratin i världen.

Norden friast

Det nya är att de auktoritära tendenserna växer fram i etablerade demokratier. Migrationen och globaliseringen har skapat en motreaktion. I de rika västländerna ökar de ekonomiska klyftorna. Många blev arbetslösa och fick det sämre när jobben försvann till låglöneländer. De röstar på högernationalistiska partier och litar varken på politiker eller samhällsinstitutioner.

Särskilt tydlig är utvecklingen i Europa i länder som Ungern, Rumänien och Polen. Forskarna mäter hur pressfriheten steg för steg minskar och rättsliga institutioners oberoende är under attack. Det visar både amerikanska Freedom House och en ny studie från Göteborgs universitet. Spelar det nån roll? Ja, i demokratier är människor lyckligare och den ekonomiska tillväxten högre. Friast och faktiskt lyckligast är vi som lever i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Det är länder som får 100 poäng av Freedom House, det vill säga full pott.

Digitala auktoritära tendenser

I dag lever cirka en tredjedels av jordens befolkning i demokratier, en tredjedel i delvis fria länder och en tredjedel i ofria länder.  

Ett nytt ord är digitala auktoritära tendenser, en modell av digital övervakning och censur på nätet som exporteras av Kina. I flera länder har man valt att släcka ner internet för att kväsa protester, ett effektivt sätt att hindra aktivister som organiserar sig via sociala medier. 

Efter kommunismens fall i slutet av 80-talet så stärktes demokratin i världen. Diktaturer föll som käglor. Det hölls fria och demokratiska val och valresultatet respekterades. I Latinamerika fanns knappt en enda diktatur kvar, i Afrika blev de maktfullkomliga afrikanska ledarna allt färre. Länderna i Östeuropa demokratiserades.

Men sen har något hänt och nu hörs allt oftare varningen att den liberala världsordningen är hotad. Även om det hålls demokratiska val så respekteras inte utslaget, ledarna tycks istället bara stärka sin maktbas.

Ledstjärnan USA sjunker på listan

EU tycks inte ha sett tecknen i tid utan har tagit utvecklingen för given, att världen automatiskt ska fortsätta att utvecklas mot en ljusare framtid, gå mot mer yttrandefrihet, mer demokrati.  

Mest häpnadsväckande är hur USA, som varit en förebild när det gäller robusta demokratiska system, nu tappar mark i demokratimätningar. USA kommer idag först på plats 51 av de 87 länder i världen som rankas som demokratier. Utvecklingen började innan Donald Trump tillträdde med attacker på mediers oberoende men har eskalerat med den nye presidenten.

Donald Trump tar nästan aldrig ordet demokrati i sin mun när han gör statsbesök utomlands. USA är också mindre aktiv med att stötta demokratirörelser i andra länder och har skurit ner på sitt bistånd. Trump tycks hellre umgås med diktatorer än med den fria västvärldens ledare. Hans attacker på faktabaserad och samhällsinstitutioner är oroväckande.

En vändning i sikte

USA är en förebild i världen och statsvetare varnar för att hans antidemokratiska syn på medier och rättsväsendet kan sprida sig. Att USA definieras som en demokrati med brister, beror också på att amerikanerna har mindre tilltro till den politiska styrningen och dess representanter. Bara 14 procent av amerikanska väljare säger sig ha förtroende för de folkvalda i Washington DC. 

Men just i USA ökade antalet unga människor som röstade i mellanårsvalet rejält, från 21 procents valdeltagande 2014 till 31 procents deltagande 2018.  

Kanske kommer den 13 år negativa trenden med avdemokratisering brytas i år. Det finns tecken som tyder på det. Det var fler länder där läget förbättrades 2018 jämfört med 2017.  

Att människor engagerar sig mer för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter är den kanske viktigaste trendbrottet av alla. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.