Konflikten handlar om det som finns på 5 000 meters djup i havet. Där är nämligen botten översållad av potatisstora klumpar, rika på mineraler som kobolt, nickel och koppar. Viktiga ämnen för elbilsbatterier och vindturbiner. Därför vill flera företag och länder starta utvinning så fort som möjligt.
Men djuphavsbotten är också ett av världens mest artrika och outforskade ekosystem. Forskare vet mycket lite om hur djuphavsekosystemen skulle påverkas av en gruvbrytning.
– Om det görs på fel sätt riskerar vi utrotning av arter och det är en röd linje vi inte får kliva över, säger Thomas Dahlgren, marinbiolog vid Göteborgs universitet och Norwegian research center.
Liten önation tvingar fram regelverk
Att få fram ett regelverk har varit bråttom för FN:s havsbottenmyndighet, ISA. För två år sedan ansökte nämligen önationen Nauro tillsammans med det kanadensiska företaget The Metals Company om tillstånd för mineralutvinning på Stillahavsbotten.
Ansökan väckte en regel i FN:s havsrättskonvention som innebär att ISA inom två år måste ta fram ett regelverk för gruvbrytning. Annars skulle gruvbrytning kunna tillåtas på internationellt vatten, men då helt oreglerat.
Det är i praktiken inte så troligt, men däremot kan länder som Kina och Norge – som är mycket intresserade av att påbörja djuphavsgruvbrytning utanför sina kuster – göra det utan att behöva förhålla sig till internationella regler.
På mötet enades ISA:s medlemsländer om att skjuta beslutet om regler för djuphavsgruvbrytning två år framåt i tiden.
– Vi vill att alla planer på djuphavsgruvbrytning tillfälligt pausas helt tills vi har mer kunskap om djuphavet. Risken är att vi förstör ett ekosystem vi inte vet något om, säger Jessica Battle, expert inom havsrätt på Världsnaturfonden
Se mer i videon om forskares oro och vad för djur som finns på havsbotten egentligen.