Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Dubbelt så mycket till ryska försvaret på tio år

Ryssland satsar stort på pansarvagnstypen Amarata. 2.300 ska köpas in. Det är fler än vad som finns i hela Europa. Foto: TT

Försvarskostnaderna har fördubblats i Ryssland sedan 2005. Bara i år väntas anslagen ökas med 15 procent. Det samtidigt som landets ekonomi krymper.

Läs texten på ryska här och på engelska här.

– Ryssland anser inte att världen är säker. Nato expanderar och det har varit internationellt tryck på Ryssland. De ser sig också fortfarande som en global makt och tror att de därför måste visa militär styrka, säger Siemon Wezeman som är Rysslandsexpert på fredsforskningsinstitutet Sipri.

I USA har försvarskostnaderna minskat med 0,4 procent åren 2005-2014. I Sverige har de minskat med 2,5 procent, medan Ryssland fortsätter att öka försvarsanslagen under samma period. Samtidigt är den amerikanska försvarsbudgeten fortfarande många gånger större än den ryska.

Bara i år planerade Ryssland att öka anslagen med hela 20 procent. Men det blev för mycket på grund av en kärv ekonomi. Så ökningen kommer sannolikt stanna vid 15 procent i år, jämfört med 2014, enligt Sipri.

– De har brist på pengar och på teknik och just nu är oljepriset lågt, säger Siemon Wezeman.

Ryssland satsar mest i Europa

Ryssland är det land i Europa som satsar mest på försvaret i förhållande till bruttonationalprodukten, BNP, enligt Sipri. Just nu satsar Ryssland stort på elektronisk övervakning och pansarvagnen Armata. Enligt Sipri planeras sammanlagt 2.300 pansarvagnar av den typen. Det är fler pansarvagnar än vad som finns i hela Europa.

Ryssland satsar också på flyget. Det blir nya versioner av de gamla typerna SU-30, SU-35 och MIG-29, men också på utveckling av en femte generationen stridsflygplanet T-50.

Ryssland satsar även på de nya strategiska kärnvapenbärande ubåtarna Borey.

– Det vill satsa på allt; atomubåtar, flygplan, stora stridskepp. Men det kommer bli problem. Budgeten är för liten, säger Siemon Wezeman. 

”80 procent kan bli av”

Enligt Rysslandsexperten Cecilie Sendstad på Norges försvarsforsknings institut, FFI, kommer Ryssland att öka sin budget för vapeninköp med tre gånger från år 2011 till 2020.

– Det är en enorm satsning. Och jag tror att 80 procent av satsningen kan bli av, säger Cecilie Sendstad.

Men Ryssland står också inför ett stort underhållsproblem av sitt försvarsmateriel.

– När det gäller de gamla strategiska missiler med kärnvapnen börjar de få brist på reservdelar. De tillverkades i Ukraina som inte vill exportera till Ryssland. Så Ryssland måste bygga nya missiler helt själv. Det blir svårt och det kostar, säger Siemon Wezeman på Sipri.

Gasturbinerna till de riktigt stora krigsskeppen tillverkas också i Ukraina. Så de gamla skeppen har snart brist på reservdelar och nya skepp ligger snart på varvet utan motorer, enligt Sipri.

– Ryssarna vill bygga gasturbiner själva men det tar tid, kostar pengar och kräver teknologi som man inte har ännu. Som interim bygger man istället mindre skepp med ryska dieselmotorer, säger Siemon Wezeman.

Militär spänning vid Östersjön

Enligt Sipri har spänningarna kring Östersjön ökat den senaste tiden. Ryska flygplan och fartyg gör mer djärva manövrar i både luftrummet och i havet.

– De är nära både Natos och Sveriges flygplan och nära svenskt territorialvatten, säger Siemon Wezeman.  

Stora övningar annonseras inte alltid i förväg och Ryssland har sannolikt utvecklat en ny generation av miniubåten Piranja. Och när det gäller ubåtskränkning mot Sverige förra hösten så var sannolikt Piranjan inblandad, menar Wezeman.

– Ryssland vill visa Europa och USA att de är vakna och inte är att leka med. De vill visa militär kraft för att sätta press på bland annat de baltiska länderna.

Militära utgifter i grafik hittar du här.

Fakta: Försvarskostnader 2014

Visa
  • USA: 4.182 miljarder kronor;  -0,4 procent sedan 2005
  • Ryssland: 579 miljarder kronor;  +97 procent sedan 2005
  • Sverige: 45 miljarder kronor ;  -2,5 procent sedan 2005

Källa: Sipri

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer