Efter bin Ladins död: al-Qaida har spritt sig

Uppdaterad
Publicerad

På fredagen är det tre år sedan Usama bin Ladin dödades av amerikanska specialstyrkor i Pakistan. Sedan dess har hans al-Qaida spridit sig och ändrat karaktär, skriver SVT:s utrikeskommentator Bo Inge Andersson.

Många hoppades att al-Qaida skulle försvagas efter bin Ladins död. Han hade ingen efterträdare med samma karisma och auktoritet. Efterträdaren Ayman al-Zawahiri ses mer som ett slags ideologisk än en operativ ledare.

bin Ladin ansågs vilja ha total kontroll över sin organisation. Det har ändrats under dessa år. al-Qaida har decentraliserats. Det beror kanske delvis på att USA har lyckats döda några av al-Qaidas främsta ledare.

Svårare att bekämpa

Det tycks samtidigt ha lett till att al-Qaida har spritt sig. Och terrororganisationens olika grenar är idag svårare att spåra och svårare att bekämpa.

Den har dessutom på sina håll ändrat taktik gentemot lokalbefolkningen i de områden där den uppehåller sig. Man har börjat med social verksamhet för att vinna anhängare. Tidigare var det genom våld och hot om våld som man skaffade sig makt i ”värdområdet”.

Den mest aktiva grenen anses av somliga vara den på den arabiska halvön, alltså i Saudiarabien och framförallt i Jemen. USA:s krig med drönare mot gruppen har lett till många döda. Den anses vara speciellt farlig därför att den även har som mål att vara bas för attacker mot Västeuropa och USA.

Olycksbådande i Syrien

Särskilt olycksbådande nu är de grupper som finns i Syrien. Inbördeskriget där domineras på upprorssidan idag helt av al-Qaida-lierade grupper, särskilt den så kallade Nusra-fronten.

Det finns också en konkurrerande organisation, al-Qaida i Irak och Syrien, Isis, som dock saknar den ”centrala” al-Qaida-ledningens stöd. Nusra och Isis bedriver ett skoningslöst krig mot varandra.

Utvecklingen i Syrien har lett till ett allt bistrare läge även i Irak. Där försvann de amerikanska trupperna 2011 och sedan dess har al-Qaida vuxit sig allt starkare. I år har hittills nära 4.000 civila dödats i attacker främst från al-Qaida.

Här spelar motsättningarna – både i Irak och i Syrien – mellan sunniter och shiiter en stor roll: al-Qaida-grupperna är sunnitiska och de bekämpar nu den shiitiska majoriteten i Irak och den syriske diktatorn al-Assads närmast shiitiska grupp, alawiterna.

Europeiska terrorister?

Situationen i Syrien anses av många västeuropeiska underrättelseorganisationer särskilt bekymmersam eftersom över tusen krigare har rekryterats från Europa. Det finns en risk att dessa får erfarenheter av terrorverksamhet som kan omsättas i terrordåd när de återvänder hem.

Faran med Syrien är också att landet nu verkar att falla sönder fullständigt och både USA och Västeuropa fruktar att Syrien i detta kaos kan bli en bas för attacker mot väststater.

USA håller nu på att lämna Afghanistan – som i samband med terrordåden mot USA 2001 var bin Ladins centrum. Det ger större spelrum där för al-Qaida i framtiden.

Det som på senare tid framförallt har stärkt al-Qaida är efterdyningarna av den arabiska våren. Tydligast visar det sig i Syrien.

Svag regim är en grogrund

I de övriga länder som nåddes av den arabiska våren – som Egypten, Jemen och Libyen – har de tidigare hårt och brutalt styrda diktaturerna följts av svaga regimer och oroligheter.

En svag regim är en utmärkt grogrund för terroristgrupper som al-Qaida. Ett sådant exempel har länge varit Somalia. I Libyen fick sådana grupper tillgång till diktatorn Khadaffis vapenförråd.

Det skapade en bas även för militanta islamister i Mali. Norra delen av Mali ockuperades av militanta grupper ofta med libyska vapen. De kunde 2013 drivas bort först efter ett franskt ingripande.

Mali-operationen ledde även till en hämndaktion mot en gasanläggning i Algeriet 2013, utförd av den al-Qaida-gren som opererar där. Överallt handlar det om att al-Qaida decentraliserats.

Ett tydligt exempel på hur farligt al-Qaida kan bli finns i Egypten. I egyptiska Sinai råder nu kaos och laglöshet. al-Qaida-liknande grupper för där ett krig mot egyptiska säkerhetsstyrkor.

Risker i Egypten

Sommaren 2013 avsattes den nyblivne islamistiske presidenten Muhammed Mursi av militären. Förföljelserna av hans Muslimska Brödraskapet har lett till att många islamister befaras drivas i armarna på militanta grupper.

Det är betecknande att bin Ladins efterträdare Zawahiri häromdagen förklarade sin solidaritet med förföljda egyptiska islamister och välkomnade dem till al-Qaida.

Det dystra scenariot är att militärens förföljelse av Muslimska Brödraskapet kan leda till att al-Qaida expanderar i Egypten, på gränsen till Israel.

Al-Qaida också i Nigeria?

Enligt algeriska och nigerianska underrättelsekällor ser det också ut som om det nu finns ett samarbete mellan den nigerianska terrororganisationen Boko Haram och och den al-Qaida-gren som finns i Algeriet.

De flesta av dessa grupper arbetar för närvarande mest lokalt. Men västliga underrättelsetjänsters rädsla är hela tiden stor att grupperna kan bli fframtida baser för angrepp mot Västeuropa och USA när de har fått ett stabil grund i sina respektive ”värdländer”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.