Det är höstmarknad i Farmville. Det är folk och djur. Det är skjutbanor och karuseller. Och årets frukt och grönsaksskörd visas fram tillsammans med bakverk och konserver. Det som är störst och bäst, vackrast och godast får pris.

Det är precis som det alltid varit – utom på en punkt. Förr i tiden var höstmarknaden uppdelad. En dag för svarta och en för vita. Så var det överallt i Farmville för inte så länge sedan.

Segregerad skola blir museum

Lacy Ward visar mig runt i sin gamla skola – skolan för de svarta barnen fram till för 50 år sedan. På de gamla skolfotona syns nästan bara svarta ansikten.

-Det finns några vita ansikten insprängda. Men man måste komma ihåg att de här fotona togs precis efter att skolsystemet blev integrerat, berättar Lacy Ward.

Skolan görs om till museum nu, för det var här upproret startade, det som ledde till att skolorna i hela USA blev integrerade.

”Mycket har förändrats”

Barbara Johns hette den 16-åriga eleven som ledde upproret. Vi letar efter hennes bild på examensfotona, men hon finns inte där. Och då kommer han ihåg varför.

-Hon var tvungen att lämna fly av rädsla för sitt liv. Hennes föräldrar bestämde att det var för farligt för henne att stanna här, så hon flyttade till Alabama. Man brände kors på kyrkogårdarna och på skolgården, berättar Lacy Ward och fortsätter:

-Det är mycket som har förändrats här sedan 50-talet. Tillräckligt mycket för att man ska välja en svarta man till Vita huset.

Fortfarande stor segregation

På stadshuset hänger skyltarna som berättar om försoningsprocessen, som inletts i Farmville – efter 50 år. Samhället här är fortfarande till stor del segregerat, svarta för sig och vita för sig. Inte lagstadgat, men av hävd.

De vita ungdomarna i Farmville, beslutsfattarnas barn, de går i privatskolan som startade på 60-talet. I den kommunala skolan är majoriteten av eleverna svarta. Och även i valet förväntas denna uppdelning återspeglas.

-Vita människor kommer framför allt att rösta på McCain. Det finns också de som röstar demokratiskt så länge kandidaten är vit, men som inte kommer att rösta på Barack Obama för att han är svart, säger Ruth Murphy, rektor på Fuqua privatskola.

Jordbruksfrågor viktiga

Farmville har sin egen historia, men liknar i mångt och mycket alla andra småstäder i USA. Och det är här ute – i USA:s småstäder – som valet kommer att avgöras.

-Här är vapenrätts- och jordbruksfrågor viktiga. De frågorna kommer nog att vara större än rasfrågan hos de allra flesta, säger Brian O'Connor, lokalordförande i det republikanska partiet i Farmville.

Många svarta oregistrerade

Ute på marknadsplatsen sker det som kanske betyder mest av allt i detta val --röstregistreringen.

-Jag måste söka upp dem själv – de flesta kommer inte hit självmant för att registrera sig. Men det är många som är oregistrerade. Mest svarta, säger röstregistreraren Bea Benito Mayo.

-Jag har för första gången bestämt mig för att jag ska rösta. Min åsikt och min röst räknas faktiskt. Jag röstar troligtvis på Obama, säger Cherinece Green, ny väljare.

Alla de nya väljarna kan göra delstaten Virginia demokratiskt för första gången på mycket länge.

Lisa Carlsson

Farmville, Virginia