Festivalen kulminerar i vintermörkret med att tusentals fackelbärande män bränner ner en fullskalekopia av ett vikingaskepp för fira de vikingakrigare som slog sig ner på öarna för mer än 1.000 år sedan.

Festen hålls den sista tisdagen i januari varje år för att fira att dagarna blir längre och för att högtidlighålla det historiska arvet från de gamla vikingarna. Ett arv som känns i allra högsta grad levande den här dagen.

Redan vid bittida morgon, när solen går upp klockan 08.30 och börjar färga himlen röd, påbörjar Jarlens styrka, en grupp på 53 män i vikingatida krigsmundering, sin procession genom staden Lerwik. Gruppen leds av Guizerjarlen, en vikingahövding som bär en metallhjälm dekorerad med fjädrar.

Under höga rop och med yxorna höjda drar männen långskeppet genom staden innan det traditionsenligt sätts i brand på Kung Haralds gata.

Handlingen symboliserar begravningen av en vikingahövding, som sänds till Valhall i ett brinnande långskepp.

Trots årstiden och den ofta stränga kölden är festivalen ett mycket populär. Shetländarna går man ur huse för att hylla jarlen, och barnen brukar klä ut sig i vikingakläder de med.

Själva fackeltåget är mer karnevalsaktigt. De vuxna fackelbärarna bär uppseendeväckande utstyrsel som grodor, kända filmstjärnor som Helan och Halvan, eller rent av flygande tefat.

Firandet fortsätter långt in på småtimmarna på onsdagen, som är helgdag för de 22.000 invånarna på Shetlandsöarna.

”Up-Helly-Aa” är en variant av det skotska Uphaliday, som syftar på trettondagen och slutet på den kristna julhögtiden.

TT-AFP