Rester av en nedskjuten azerisk helikopter i regionen. Foto: TT

Rapporter om strider – trots eldupphör

Uppdaterad
Publicerad

Azerbajdzjan utropar eldupphör i Nagorno-Karabach. Men enligt den armeniska sidan fortsätter striderna. Den senaste tidens strider i regionen är de mest omfattande sedan krigets slut 1994, säger experten Torgny Hinnemo. ”Förra året och i år har man dragit in tyngre vapen.”

Beskedet om Azerbajdzjans ensidiga eldupphör kom efter en helg av strider där 30 personer rapporteras ha dödats.

”Azerbajdzjan visar välvilja och har beslutat att på eget initiativ avbryta fientligheterna”, skriver landets försvarsdepartement i ett uttalande, enligt nyhetsbyrån AFP. Men enligt den armeniska sidan fortsätter striderna.

Journalisten Torgny Hinnemo, som specialiserat sig på forna Sovjetrepubliker, säger att det under lång tid har pågått en långsam upptrappning i den omstridda regionen. Människor har årligen dödats i närheten av stilleståndslinjen.

– Men det som har hänt nu under mars månad och i början på april är de absolut mest omfattande striderna som ägt rum sedan vapenstilleståndet 1994, säger Torgny Hinnemo till TT.

”Styrt från huvudstäderna”

Utbrytarregionen Nagorno-Karabach tillhör formellt Azerbajdzjan men majoriteten av befolkningen är armenier och den är i praktiken självstyrande sedan 1992. Regionen har egna styrkor, men får ett stort materiellt stöd från Armenien – som i sin tur är allierat med Ryssland.

Azerbajdzjans försvarsdepartement uppgav i lördags att en av landets helikoptrar hade skjutits ned och att tolv soldater dödats. Armeniens president sade enligt ryska nyhetsbyrån Interfax att 18 armeniska soldater dödats och 35 skadats i strider med azeriska styrkor.

– Det som har hänt nu, när man både har dragit in tungt artilleri och helikoptrar och så vidare, måste vara styrt från huvudstäderna. Det betyder att det har skett med vett och vilja, säger Torgny Hinnemo.

Azerbajdzjan har med hjälp av stora oljeinkomster rustat upp enormt mycket de senaste åren, säger han.

– En tänkbar anledning om man ser det från azerbajdzjanskt håll är att man aldrig någonsin accepterat den här stilleståndslinjen och hela tiden krävt ett stöd från omvärlden för att armenierna ska lämna tillbaka precis alltihop som de har tagit.

Olika retorik

Den europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE ser med oro på utvecklingen och manade på söndagen till omedelbart eldupphör.

”Striderna måste sluta. Nagorno-Karabach-konflikten har tagit alldeles för många liv i alldeles för många år nu”, skrev bland andra Ilkka Kanerva, ordförande för OSSE:s parlamentariska generalförsamling, i ett pressmeddelande.

Även Rysslands president Vladimir Putin hade efterlyst ett nytt vapenstillestånd. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan valde däremot en annan retorik.

– Vi ber för att våra azerbajdzjanska bröder ska gå segrande ur sammandrabbningarna, sade han enligt AFP till en azerbajdzjansk journalist under ett besök i USA.

– Vi kommer att stödja Azerbajdzjan till slutet, fortsatte Erdogan.

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Utbrytarregionen Nagorno-Karabach tillhör formellt Azerbajdzjan men majoriteten av befolkningen är armenier och den är i praktiken självstyrande sedan 1992.

Azerbajdzjan och Armenien har efter Sovjetunionens fall flera gånger drabbat samman i strider om regionen. Under kriget mellan de två staterna 1991–1994 dödades ungefär 30.000 människor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.