På toppmötet talar statsöverhuvuden om behovet av bistånd tillvärldens flyktingar. Men Erdogan och Merkel hade tyngre frågor att avhandla. Främstflyktingavtalet mellan EU och Turkiet som i stort sett fallit samman.
Efter deras samtal står det klart att de fortfarande är oense omtvistefrågorna men överens om att försöka rädda det som går att rädda avflyktingavtalet från i mars. Tolkningarna av vad som sagts verkar däremotgå isär.
Merkel har framfört hård kritik mot utvecklingen i Turkiet ochsamtidigt sagt att visumfrihet för turkiska medborgare inte går att genomföratill 1 juli. Inget av det kan ha tilltalat president Erdogan.
EU i underläge
President Erdogan har trumf på hand eftersom EU är beroende avTurkiets hjälp att ta hand om flyktingströmmen till Europa. FörbundskanslerMerkel är hårt pressad på hemmaplan, till och med av sitt eget parti. Honkritiseras för att vara för eftergiven mot Erdogan och blunda för Turkietsodemokratiska utveckling.
”Enmans-stat”
Europaparlamentets talman Martin Shulz säger i en tidningsintervjuatt Turkiet under Erdogan är på väg att bli en enmans-stat. Men han vill trotsdet inte skrota flykting-avtalet. Och det uttalandet visar hur hårt pressat EUär.
President Erdogan kritiserar samtidigt Europa för att inte ta sittansvar för flyktingarna. Turkiet har tagit emot nära 3 miljoner syrier och ärvärldens mest generösa land när det gäller att ge humanitär hjälp, skriverErdogan i en debattartikel inför mötet i Istanbul.
Flykting-växling
Avtalet undertecknades i mars och EU vill att det genomförs.Turkiet har lovat ta hand om syriska flyktingar som sänds tillbaka frånGrekland. För varje syrisk flykting som skickas tillbaka till Turkiet ska entillåtas resa in i EU. Hittills har EU tagit emot 177 syriska flyktingarfrån Turkiet, enligt den här mekanismen att växla flyktingar.
Som ersättning ska Turkiet få totalt 60 miljarder kronor för attkunna ta hand om flyktingarna. Turkiet har också fått löften om snabbare behandling av sinansökan om EU-medlemskap och möjlighet till visumfrihet inom en snar framtid.
EU:s motkrav
Men EU har motkrav på Turkiet som president Erdogan varit ovilligatt gå med på. Han vill framförallt inte ändra landets hårda terroristlagar.Tvärtom har det turkiska parlamentet nyligen drivit igenom ändringar som göratt ledamöter inte längre har immunitet mot åtal för terroristbrott. Det troskunna drabba främst de prokurdiska HDP-ledamöterna. Och det kan påverkamajoriteten i parlamentet till president Erdogans parti AKP:s fördel.
Lagändringen är oroande eftersom så många oppositionella åtalats ochsatts i fängelse den senaste tiden. Den banar också väg för att parlamentet skakunna ändra Turkiets författning och ge presidenten större makt.
Ny premiärminister
Premiärminister Ahmet Davutoglu som med diplomatisk hand förhandlatfram avtalet med EU har nyligen bytts ut efter vad som ses som en maktkamp medErdogan. Troligtvis för att han motsätter sig den här utvecklingen motpresidentstyre i Turkiet. Den nya premiärministern Binali Yildirim förklaradedirekt efter sin utnämning att hans viktigaste uppgift är att stärkapresidentmakten.
Framgång utåt
Förbundskansler Merkel tvingades gå en svår balansgång i sinasamtal med president Erdogan. Att kritisera försvagningen av demokratin mensamtidigt lova fortsatt samarbete med Turkiet
Turkiet har behov av EU på flera plan. Men Erdogan framstår som entuffare och mer otålig förhandlare än den avsatte premiärministern Davutoglu.
Hans tolkning av samtalen med Merkel är att EU i fortsattadiskussioner ska visa förståelse för Turkiets oro för terrorism. Turkiets kampmot IS och PKK är huvudargumentet för Erdogans vägran att ändra landetsterrorlagar.