Erika Bjerström, utrikesreporter: Därför flög vi till Australien

Uppdaterad
Publicerad

Det är korkat att flyga till Thailand på vintern och riskera att drabbas av hudcancerändå gör vi det.

Det kan tyckas korkat att flyga till Australien och göra reportage om klimatförändringarna- och därmed själva bidra till mer koldioxid i atmosfären. Ändå gjorde vi det.

Man skulle kunna gömma sig bakom argumentet att den där flighten till Sydney som fotografen Rikard Collsiöö och jag tog – den hade ändå flugit, även om vi bojkottat den. Men det är att smita från det moraliska dilemmat. Varför åker vi till Australien då?

Reportaget i sig var viktigt. Det är ganska okänt i Sverige att Australien sju år i rad haft svår torka. Det enda vi uppmärksammar är när de förfärliga bränderna rasar. Sedan är det tyst.

Jag ville berätta

Jag ville berätta om hur hopplöst det är för världens kanske skickligaste jordbrukare (de har ju alltid fått kämpa i ett torrt klimat) som nu drabbas av missväxt år efter år. De får psykiska depressioner och har bland världens högsta självmordsfrekvens.

Australien, ett av de få länder som exporterar spannmål till andra, behövande länder – har sett sina risskördar kollapsa till 98 procent. Medeltemperaturen har ökat med 3/4 grad på 15 år. Regnen blir mer och mer slumpmässiga. Jag ville, som journalist, visa på en konsekvens av den befarade, konstlade uppvärmningen av vår planet.

Rapportera på plats

Hade det varit bättre att inte åka? Nej, lika lite som det hade varit bättre om mina kollegor som for till Sri Lanka för att rapportera om inbördeskriget, hade stannat hemma. Eller mina kollegor som for till Afghanistan. Vår uppgift är att med svenska ögon och öron rapportera på plats. Vi tillför viktig information om vår allmer globaliserade värld.

Dilemmat består i att varenda person som satt på den där flighten till Sydney också ansåg sig ha mycket goda skäl att flyga; en viktig affärsresa, hälsa på en kär släkting, åka på en välbehövlig semester. Vi skaffar oss alla våra försvar. Jag tänker inte hävda att mina skäl som journalist skulle vara mera ädla än andras.

Flygets utsläpp ökar

Flyget står i dag för knappt fyra procent av de globala utsläppen av koldioxid. Fortsätter flygtrafiken att växa kommer det snart att vara uppe i tio procent. Svenska forskare tar nu fram jetbränsle baserat på biobränsle som ska provas av Jas Gripen. Flygplanen blir mer bränslesnåla, praktiserar sk ”gröna landningar”.

Ingen kan eller vill sluta flyga. Men vi kommer att få begränsa vårt ”lust-” flygande- eftersom miljöskatter kommer göra dem mycket dyrare. De mest CO-krävande flygturerna är de korta skutten mellan Rom-Paris-London-Stockholm, de som vi gärna gör flera helger per termin eftersom det är så billigt. Det är en historisk parentes.

Kanske blir även Australienflygen så dyra i framtiden att min redaktör kommer säga: Australien? Du är inte klok. En biljett kostar 80.000 kronor- det har SVT inte råd med.(Idag kostade bilejtten 11 000 sek per person).

Vad gör vi den dagen ? Hur kan vi förmedla möten med människor som drabbas av de stora, svårlösta frågor mänskligheten står inför ?

Jag vet inte. Men jag tror att det skulle vara en stor förlust.

Vi gjorde av med 14 ton CO 2 för två personer. Det är 12 ton mer än vad fotografen Rikard och jag borde släppa ut var och en på ett HELT ÅR om vi skulle leva hållbart och solidariskt.

Erika Bjerström

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.