Under ett extrainsatt möte på tisdagen var en stor majoritet av EU-ministrarna för EU-kommissionens förslag om en frivillig minskning av gasanvänding. Minskningsmålet ligger på 15 procent och planerar att vara från den 1 augusti i år till den 31 mars 2023.
Motiveringen bakom förslaget är att förbereda sig på möjliga avbrott i gasleveranserna från Ryssland och säkra upp energitillförseln för vintern.
– Vi är nöjda med resultatet. EU-länderna visar tydligt för Ryssland, för omvärlden och för marknaden att vi är orubbliga i vårt samarbete och vårt agerande för att bli oberoende av rysk fossil energi. Det har varit viktigt, säger energiminister Khashayar Farmanbar enligt TT.
“Måste vara redo”
I måndags meddelade det ryska statliga gasbolaget Gazprom att de ska dra ned på flödet genom ledningen Nord Stream 1. Ett beslut som enligt EU:s energikommissionär Kadri Simson är en oroväckande politisk strategi från ryskt håll som svar på omvärldens sanktioner mot Ryssland.
– Gårdagens besked från Gazprom understryker på nytt att vi måste vara redo för strypt tillförsel från Ryssland, när som helst. Och för att vara redo måste vi agera nu, sade Simson på väg in till tisdagens extrainsatta ministermöte i Bryssel.
Ungern röstade emot
Vilka åtgärder som ska vidtas för att minska gasanvändningen är upp till varje land. Det kommer även vara möjligt att begära undantag från minskningsmålet, exempelvis vid akuta behov av gas till industrier eller om minskningsmålet överskridits. Skulle det bli en allt för stor gasbrist kan Europeiska rådet även utlösa “union alert” som innebär att minskningen av gasanvändningen är obligatorisk.
Det enda landet som inte röstade för planen var Ungern som hävdade att förslaget är “ogenomförbart och skadligt ”då minskningen av rysk gas enligt dem kan drabba den ansträngda ekonomin och energitillförseln i Europa ytterligare.
Dyster prognos för världsekonomin
Länge har flera EU-länder varit beroende av rysk energi. Efter att kriget i Ukraina bröt ut och Ryssland stramat åt gasleveransen har elpriser skjutit i höjden och hushåll såväl som industrier drabbas.
Detta i kombination med inflation, stigande råvarupriser och coronapandemin har gjort att IMF, Internationella valutafonden sänker sin prognos för global tillväxt för andra gången i år till 3,2 procent. De larmar nu för att världen kan vara på väg in i en recession – alltså en mild lågkonjunktur.
