Foto: TT

EU oroas: ”Högerextremist till makten i Hitlers hemland”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

En missnöjesvåg drar genom Europa och USA. Missnöje med politiska etablissemang, krav på stopp för flyktingar, kritik mot EU och mer nationalism kan bli valvinnare i både Österrike och Italien på söndag. Därför ses valen som temperaturmätare för hela EU.

Rolf Fredriksson

Utrikesreporter

Både i Österrike och Italien har det under valkampanjerna talats om att folkomröstningen om brexit i Storbritannien inspirerat, och att Donald Trumps valseger i USA kan visa att de liberala-internationalistiska eliternas tid är förbi.

Högerextremist till makten?

Norbert Hofers parti FPÖ, har haft högerextrema rötter och gamla nazister som partimedlemmar. Hans motståndare talar med avsky om att för första gången efter andra världskriget kan nu i Västeuropa en högerpopulist, ja en del säger högerextremist, komma till makten genom fria val. Och detta i Adolf Hitlers gamla hemland.

Beppe Grillos Femstjärnerörelse i Italien är en mer splittrad partibildning, med bakgrund bland annat  i miljörörelser och idéer om direktdemokrati.

EU får skulden

I båda länderna spelar Norbert Hofer och Beppe Grillo på missnöje med EU och EU:s politik. Hofer klagar på att österrikare tvingas ge lån till euroländer som Grekland och Portugal, medan Grillo klagar på att EU kräver för hårda besparingar i den statliga italienska budgeten.

Kritiken mot EU sker alltså från helt olika utgångspunkter, men det gemensamma är att EU och euro-valutan får skulden för ländernas problem.

Flyktingfrågan central

Att EU inte lyckats skapa en tillräckligt stark flyktingpolitik är enligt flera opinionsmätningar till att fler är missnöjda med EU. Det handlar om att EU borde haft bättre kontroll av de yttre gränserna och registrerat de asylsökande mer noggrant.

Men också åsikter i Italien och Österrike att andra medlemsländer skulle ha tagit större ansvar för att ta emot flyktingar.  Medan länder som Ungern är helt emot tvingande kvoter för flyktingmottagning beslutade på EU-nivå.

”Ingen kommentar”

Ledare för EU i Bryssel och regeringschefer i de andra huvudstäderna kommenterar inte valrörelser inom EU-länder. Det anses innebära inblandning i varje lands interna angelägenheter. Men det är ändå klart att valen i Österrike och Italien följs mycket noga och med mycken oro.

1999 togs ministrar från högerpopulistiska FPÖ under dåvarande partiledare Jörg Haider in i en koalitionsregering med borgerliga ÖVP. Som Bryssel-korrespondent bevakade jag krisen då övriga EU-länder ville protestera genom en bojkott av alla direktkontakter med regeringen i Wien.

Det ledde till att populariteten för FPÖ och koalitionsregeringen i Wien ökade, eftersom många österrikare upplevde att övriga EU la sig i och ifrågasatte Österrikes demokratiska valresultat. Bojkott och sanktioner upphävdes, och detta är exempel på hur påtryckningar utifrån är trubbiga medel för att påverka inom EU.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.