Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
SVT:s Latinamerikakorrespondent Tigran Feiler beskriver hur mexikanska karteller expanderat sin verksamhet på oanade sätt. Foto: SVT/TT

Analys: Europa – oemotståndlig marknad för Mexikos karteller

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

När jag kliver in i kartelledarens bil vet jag inte vad jag ska förvänta mig. I huvudet rullar bilder från brutala våldsdåd och skräckinjagande mobilklipp på tungt beväpnade kartellmedlemmar. I stället möter jag en artig man i pikétröja som ser sig som en entreprenör och hellre pratar om affärsmodeller och exportmarknader än beställningsmord och försvinnanden.

Tigran Feiler

Korrespondent, Latinamerika

Våldet i Mexiko är brutalt. Det råder ingen tvekan om den saken, och just nu är det värre än någonsin. Under de senaste två åren har 70 000 mexikaner mördats och i 80 procent av fallen finns kopplingar till narkotikahandeln. Samtidigt har minst 85 000 människor försvunnit i Mexiko sedan 2006, då president Felipe Calderón förklarade krig mot knarkkartellerna.

Det är många gånger fler än de som försvann under militärdiktaturerna i Chile och Argentina.

Men det är lätt att våldsspiralen skymmer det faktum att knarkkartellernas verksamhet i grunden handlar om rationella kalkyler. Kalkyler som styrs av utbud och efterfrågan på en globaliserad drogmarknad.

Europa lockar

De mexikanska knarkkartellerna har skickligt utnyttjat den framväxande frihandelns ökande flöden av varor och tjänster för att sprida sina produkter över världen. På bara några decennier har de tagit steget från lokala smugglarligor till internationella affärsimperier. USA har historiskt varit den helt dominerande marknaden. Men de mexikanska kartellerna vänder nu allt mer sina blickar mot Europa, där drogpriserna är högre och där det därför finns ännu mer pengar att tjäna.

Kartellerna i Mexiko har visserligen breddat sin affärsportfölj under senare år. De ägnar sig idag åt allt från bensinstölder och utpressning till  avokadohandel och människosmuggling, men det är fortfarande produktion och export av illegala droger som är hörnstenen i den kriminella ekonomin. Och få produkter – om någon – kan mäta sig med knarkets bisarra vinstmarginaler.

Enkelt vinna sympatier

I många delar av Mexiko är det svårt att säga var gränsen går mellan den organiserade brottsligheten och den politiska och ekonomiska makten. Samtidigt har den utbredda korruptionen urholkat befolkningens förtroende för myndigheterna.

Så länge en mexikansk polislön ligger runt 3 500 kronor i månaden är det lätt för kartellerna att köpa sig lojaliteter. Och så länge staten inte levererar nödvändiga investeringar i utbildning och infrastruktur kan kartellerna enkelt vinna sympatier genom symboliska hjälpinsatser. PR-kupper som dokumenteras och sprids i sociala medier.

Gränsöverskridande problem

Flera mexikanska regeringar har försökt att lösa kartellproblemet med militära medel. Och efter femton år kan vi konstatera att det är ett blodigt misslyckande. När president Calderón förklarade krig mot kartellerna – kanske främst för att stärka sin auktoritet efter anklagelser om valfusk – låg faktiskt våldet i Mexiko på historiskt låga nivåer.

Det är överhuvudtaget svårt att se en nationell lösning på ett gränsöverskridande problem som knarkhandeln. De mäktigaste kartellerna må vara mexikanska men deras vapen som dödar tiotusentals människor varje år kommer från USA och de tvättar sina pengar i europeiska banker.

Och kartellernas ekonomiska muskler skulle snabbt försvagas om de inte fanns konsumenter som var villiga att betala tusentals kronor för några gram. Även i Sverige.

Veckans avsnitt av Utrikesbyrån djupdyker i de mexikanska knarkkartellerna och deras globala nätverk. Se programmet här på SVT Play, eller 21.45 i SVT2.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.