De svenska parlamentarikerna Malin Björk (V) och Cecila Wikström (L) röstade för resolutionen mot Viktor Orbans Ungern. Foto: Reuters/Vincent Kessler / Press / TT/Wiktor Nummelin

Europaparlamentet inleder rösträttsprocess mot Ungern

Publicerad

En majoritet av ledamöterna i Europaparlamentet röstade i dag för att inleda en process mot Ungern som teoretiskt sett kan ta ifrån Ungern rösträtten i EU. 448 ledamöter röstade för åtgärderna medan 197 lade sin röst mot förslaget.

Det är första gången som Europaparlamentet markerar mot ett medlemsland på det här sättet. Kritiken handlar om att Ungern bryter mot EU:s värderingar.

Beslutet innebär att EU:s medlemsländer nu kommer inleda en formell granskning av huruvida det finns en klar risk att Ungern åsidosätter EU:s värden.

”Historiskt”

Den svenska EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (L) är en av de som röstat för resolutionen mot Ungern. Hon anser att landet utsatt sin befolkning för förtryck, inskränkningar av mänskliga rättigheter och har undergrävt rättsväsendets oberoende. Hon betecknar beslutet som ”historiskt”.

Europaparlamentarikern Cecilia Wikström (L) anser att EU borde inlett ett förfarande mot Ungern tidigare. Foto: TT/Wiktor Nummelin

Christofer Fjellner (M) twittrar att det ”är farligt hur Europa slits isär” men är nöjd med att resolutionen gick igenom med bred majoritet.

”Det här är en positiv dag för demokratin i EU. Jag är väldigt glad över att våra kollegor i EPP-gruppen, där moderater och kristdemokrater ingår, har tagit ansvar och stått upp för EU:s gemensamma värden. Frågan kvarstår om Orban får vara kvar i EPP”, säger Bodil Valero (MP), i ett uttalande.

”EU dåligt rustat”

”Vi ser hur högernationalister hotar grundläggande demokratiska principer i flera länder, och EU är dåligt rustat att faktiskt försvara det som borde vara en del av spelreglerna. Detta är något vi i vänstern har drivit länge”, skriver Malin Björk (V).

Europaparlamentarikern Malin Björk (V) anser att EU är dåligt rustat att försvara sina spelregler. Foto: TT/Fredrik Persson

Alla svenska ledamöter röstade för resolutionen utom Sverigedemokraterna.

Enhälliga beslut krävs

Det är första gången som Europaparlamentet inleder åtgärder enligt paragraf 7 i Lissabonfördraget (se faktaruta). Men för att kunna ta ifrån ett medlemsland rösträtten krävs enhälliga beslut. Den högernationalistiska regeringen i Polen förväntas blockera ett sådant beslut.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán hävdade vid debatten i Europaparlamentet att Ungern kommer att fortsätta att skydda sina gränser. Foto: Reuters/Vincent Kessler

Den ungerske premiärministern Viktor Orban sa i ett kraftfullt uttalande inför EU:s parlament på tisdagen att han inte ger efter för ”utpressning från EU”.

Fakta: EU:s artikel 7-förfarande

Visa

I EU:s Lissabonfördrag fastställs att en majoritet i EU-kommissionen, EU-parlamentet eller bland medlemsländerna kan dra igång ett särskilt förfarande när det finns ”en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värdena i artikel 2”.

Det som nämns i artikel 2 är bland annat ”respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter”.

För att kunna straffa ett medlemsland – i så fall med indragen rösträtt – krävs dock enhällighet bland alla övriga medlemsländer.

I artikel 7 stipuleras fyra steg:

 * 1) fastställande att det finns ”en klar risk” för att ett land åsidosätter värdena. Behöver göras av minst fyra femtedelar av övriga EU-länder.

 * 2) fastställande att ett land verkligen åsidosätter värdena. Ska göras enhälligt av samtliga övriga EU-länder utom det utpekade landet.

 * 3) beslut att tillfälligt upphäva exempelvis landets rösträtt. Måste också göras enhälligt.

 * 4) beslut att ändra eller återkalla tidigare åtgärder.

Källa: Lissabonfördraget.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer