145 000 bilar och lastbilar passerar varje dygn vid huset där Polette Eliaers växte upp i belgiska Antwerpen. Foto: Jeroen Moitier/SVT

Europas dyraste bullerprojekt – i staden som gav trafikinfarkten ett ansikte

Uppdaterad
Publicerad

Det ständiga bullret från bilar och lastbilar blev till slut outhärdligt för många av Antwerpens 500 000 invånare. En liten grupp engagerade invånare bestämde sig för ta fram nya lösningar och nu tror de att hela projektet kan bli verklighet. Kostnaden: Mer än 60 miljarder svenska kronor.

– Det passerar 145 000 bilar och lastbilar varje dygn, säger Polette Eliaers.

Vi står vid huset där hon växte upp. Hon berättar att det var en idyll att bo här de första barndomsåren, framför huset låg ett stort grönområde och det var där Polette Eliaers lekte med sin hund och gick till dammen en bit bort för att mata fåglarna.

Men så byggdes trafikleden ut runt staden. En del av den, väg E313, skar sönder parken och hamnade vägg i vägg med Polettes föräldrars hem. 

– Vi får skrika till varandra när vi jobbar i trädgården, säger hon. 

Decibelmätaren visar en ljudnivå på mellan 70 och 80 decibel, trots att det inte är rusningstrafik. WHO:s rekommendation för ljud vid bostadshus ligger på 50 decibel.

– Nattetid är det mindre trafik, men det är väldigt mycket tunga lastbilar och oljudet tuggar sig in i huset, berättar Polette Eliaers. 

Fordon och vägar kräver plats

För många är Antwerpen synonymt med diamantindustri och modeskapande, för förbipasserande är det de timslånga köerna som med jämna mellanrum uppstår på ringleden. 

En betydande andel av lastbilstrafiken från Tyskland och Nederländerna till Storbritannien går via Antwerpen och staden är också hem åt en av världens största frakthamnar. Vid en infart håller tunga maskiner på att ta bort gamla ståtliga träd, mer asfalt måste läggas för att trafiken ska flyta på.

– Det påverkar vår livskvalitet på ett mycket negativt sätt, berättar Polette Eliaers.

Unik medborgarrörelse skapades

Med den växande trafiken har de skadliga ljud- och luftproblemen ökat, men stadens politiker var oförmögna att lösa problemen. För sex år sedan tröttnade en grupp invånare på politikerna och bestämde sig för att själva ta fram lösningar.

Gruppen, som kallar sig Ringland, består av människor med olika bakgrund. Det är bland annat lärare, ingenjörer och arkitekter. När de första idéerna om övertäckning av delar av ringleden presenterades växte intresset för Ringlandprojektet.

Men det behövdes pengar för ritningar och modeller. En nätinsamling gav mer än 100 000 euro och en musikfestival bidrog med ytterligare 100 000. “Crowd-sourcing” följdes av “crowd-braining”. Ett 50-tal experter ville bidra med sina kunskaper och ställde upp gratis eller mot blygsam ersättning. 

När projektet blev konkret lät sig politikerna övertygas och nu bidrar både Antwerpens styre och den flamländska delstatsregeringen med expertis och pengar. 

En dröm för många 

Hela projektet berör 15 kilometer ringled. Det ska bli nya parkområden, idrottsplatser, en spårvagnslinje och bullerskydd. Den första fasen är påbörjad till en kostnad på runt 13 miljarder svenska kronor. Det blir dyrt för skattebetalarna, men Ringlandanhängarna menar att fördelarna överväger.

Polette Eliaers hoppas att även motorvägen framför föräldrarnas hus grävs ner.  

– Jag har alltid drömt om att ringleden skulle täckas över och att vi skulle få en park igen framför huset, om tio år kanske den drömmen har blivit verklighet, säger hon.

Se SVT:s Korrespondenterna om buller i SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.